Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag24.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Ömmande ryggar och huvudvärksproblem drabbar flickor betydligt oftare än pojkar

Publicerad: 21 Februari 2007, 10:13

Fyra av tio flickor i gymnasiets sista årskurs har problem med ryggont, vilket är betydligt fler än pojkar i samma ålder. Det visar en studie från Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.


Sedan 2001 pågår forskningsprojektet Skola, idrott och hälsa,  SIH  , vid Karolinska institutet, Gymnastik- och idrottshögskolan,  GIH  , och Lärarhögskolan i Stockholm. Forskarna vill undersöka sambandet mellan barns levnadsvanor, fysiska status och hälsa.

Som en del i projektet startade Gunilla Brun Sundblad, projektledare och forskare vid  GIH  , år 2001 en studie bland nära 2 000 elever på 48 skolor i hela landet. När undersökningen började gick barnen i årskurserna 3, 6 och 9. Efter tre år gjordes en uppföljning och en ny planeras under året.

Bland annat fick eleverna besvara en enkät om hur de upplevde sin hälsa. Forskarna besökte sedan eleverna på ett antal skolor.

– Något som är alarmerande är ryggsmärtorna – det är så många som rapporterar ryggont. Vad det sedan står för vet vi inte, säger Gunilla Brun Sundblad.

När barnen gick i tredje klass uppgav omkring 7 procent av barnen, både pojkar och flickor, att de hade haft ont i ryggen samma dag. Men när barnen blev äldre blev könsskillnaderna tydliga. År 2004, när den första uppföljningen gjordes, uppgav 30 procent av de 15-åriga flickorna att de hade haft ont i ryggen samma dag, men bara 15 procent av pojkarna. Och bland de elever som hunnit upp i gymnasiet, och var omkring 18 år, var det 41 procent av flickorna som uppgav ryggont, mot 27 procent av pojkarna.

Varför så många barn, och särskilt alltså flickor, har så ont i ryggen vet inte Gunilla Brun Sundblad, men hon berättar att fysiologer i projektet har sett att ungdomar generellt har sämre bålstyrka än tidigare. Det är dock inte hela förklaringen och därför planerar hon att försöka hitta möjliga delförklaringar i den kommande uppföljningen, bland annat genom djupintervjuer.

I enkäten fick barnen och ungdomarna även svara på frågor som mätte deras stress. Det gick att se ett tydligt samband mellan värk i till exempel huvudet och stress. Även här fanns det könsskillnader.

– Stressen påverkar flickorna mycket mer än pojkarna. En stressad flicka löper 4,5 gånger högre risk än en lika stressad pojke att få huvudvärk, säger Gunilla Brun Sundblad.

– Kanske pojkarna reagerar på stress på ett annat sätt, men de får inte huvudvärk.

Det gick också att se liknande skillnader när det gällde sambandet mellan stress och sömnproblem och magont, även om skillnaderna inte var lika stora.

De barn och ungdomar som var mest fysiskt aktiva var också de som upplevde sig vara minst stressade. Och flickorna slutade i högre grad att vara fysiskt aktiva än pojkarna.

Gunilla Brun Sundblads treårsuppföljning pekar också på att pojkarna som grupp mådde bättre ju äldre de blev, medan flickorna mådde sämre.

Karin Redelius vid  GIH  , som också ingår i forskningsprojektet, har studerat anslutningen till föreningsdriven idrott bland pojkar och flickor.

Hon har visat att föreningsaktiviteten minskar bland båda könen, men att flickor inte nödvändigtvis slutar att röra på sig som en följd av detta. De övergår snarare till andra aktiviteter, exempelvis gymträning.

Något Gunilla Brun Sundblad skulle vilja studera vidare är orsakerna till de stora skillnaderna mellan de olika skolor som medverkade i uppföljningen.

– I vissa klasser på vissa skolor är 80 procent av flickorna stressade. På andra skolor är de inte alls lika många, säger hon.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev