Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag12.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Omstridd ny roll för sjuksköterskor

Publicerad: 16 september 2014, 06:30

Frida Olsson.

Foto: Staffan Claesson

En karriärmöjlighet. En lösning för en vårdavdelning där arbetet står still. En inkräktare på underläkarnas revir. Meningarna är delade om avancerade specialistsjuksköterskor.


– Det är fortfarande en sjuksköterske­roll.

Handspriten har precis dunstat från hennes hand när Frida Olsson, avancerad specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård, tar emot vid receptionen på avdelning 70 A1 på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Svaret på frågan om vad den nya rollen inneburit fyller hon sedan på med att den också har fört med sig nya arbetsuppgifter. Hon skriver in och ut patienter, ordinerar prover och läkemedel, skriver röntgenundersökningar och konsultationsremisser. Mycket av det som traditionellt har legat på underläkare.

– Det är klart att det går in i varandra men jag upplever det absolut inte som ett problem, man kompletterar varandra väldigt väl. Det är inte så att jag tar arbetsuppgifter ifrån dem, säger Frida Olsson.

Men den avancerade specialistsjuksköterskans entré i den svenska vården har inte bara mötts av jubel. Claes Juhlin, verksamhetschef för kirurgkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala, var en av de drivande personerna i att få den nya rollen till Sverige, imponerad av den amerikanska förlagan nurse practioner.

När det stod klart att han ville ha en svensk variant var Sveriges yngre läkares förening, Sylf, snabba på att höra av sig och fråga: Vad är det här? Vad blir kvar till oss?

Och när han och Eva Jangland, klinisk lektor vid Uppsala universitet, nyligen skrev en debattartikel fortsatte kritiken.Likheter drogs mellan att snabbutbilda flygvärdinnor för att göra piloternas jobb och många som kommenterade inlägget på dagensmedicin.se oroade sig över att underläkarna skulle få mind­re handledningstid för att specialistläkarna i stället skulle handleda de avancerade specialistsjuksköterskorna.

Många läkare reagerar fortfarande med vad Claes Juhlin beskriver som rädsla när de får höra om den nya rollen. Men det brukar släppa när de bättre får förklarat för sig vad den innebär.

Lyckas ni övertyga alla?

– Nej, det kommer vi aldrig att göra, säger Claes Juhlin.

Kritiken om minskad handledningstid ser han inget direkt fog för.

– Om det är någonting vi förbättrar så är det inte bara handledningen till sjuksköterskor, det är handledningen till våra yngre doktorer. För att förbättra patientsäkerheten så måste vi jobba mer i team, det är uppenbart, säger han och lägger till att patientsäkerheten förutsätter en förståelse för vad som görs i de olika vårdyrkena.

Malin Enblad har vikarierat som underläkare på samma kirurgavdelning som Frida Olsson två somrar på raken. Om några månader börjar hon sin AT och tycker att kritiken är obefogad.

– Det är en resurs som verkligen behövs. Det är ett samarbete mellan sjuksköterskor och läkare och hon är en jättebra pusselbit i det sam­arbetet, säger Malin Enblad.

Frida Olsson berättar att rollen också handlar om att finnas tillgänglig på avdelningen för sina kollegor, något som var långt ifrån självklart tidigare.

– Eftersom kirurgerna ofta är på operation eller på mottagning så fanns det ingen på avdelningen som kunde fatta beslut och få vården att gå vidare.Hon poängterar att det går ut på att fokusera på det som inte fungerade optimalt tidigare. Nu kan patienterna skrivas ut på förmiddagen, de behöver inte vänta till efter­middagen. Konsultationsremisserna kan komma i väg, besvaras och följas upp snabbare.

Claes Juhlin förklarar att efter­frågan på en högre kompetens på kirurgavdelningarna också har ökat i takt med att kirurgerna utför allt mer komplicerade operationer.

Eva Jangland, klinisk lektor, fyller i och konstaterar att de patienter som tidigare vårdades på intensivvårdsavdelning nu vårdas på vanlig vårdavdelning.

– Vi har en helt annan vårdnivå här uppe nu. Och vilka är det som ska arbeta med dessa patienter? Jo det är de minst utbildade, de med kortast erfarenhet och som kommer direkt från grundutbildningen, säger hon och förklarar att den avancerade specialistsjuksköterskan därför behövs.

Vården förändras.

Claes Juhlin berättar om när han jobbade som sjukvårdsbiträde på Akademiska på 1960-talet. Om en patient fick hjärtstopp var hans uppgift att larma och sedan hämta akutväska och hjärtbräda. Sedan väntade alla på avdelningen på att narkosläkaren och medicinjouren skulle komma för att starta återupplivningen.

– Det var då. I dag skulle vi sparka någon om de inte hade satt i gång HLR, säger Claes Juhlin.

Relaterat material

deb”Det råder redan en rollförvirring i svensk sjukvård”

deb”Räcker kompetensen till för dagens slutenvård?"

deb”Låt oss utreda konsekvenserna innan vi läkare släpper uppgifter”

deb”Därför behöver svensk kirurgi den nya sjuksköterskerollen”

deb"Nya utbildningen kan rädda sjukvårdssystemet"

debatt”Ge sjuksköterskor läkarnas ST-modell”

Jens Krey

Teamledare – nyheter

jens.krey@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev