Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Onödiga vårddygn ett miljonslöseri

Publicerad: 13 mars 2013, 12:22

Varje år blir tusentals färdigbehandlade ­patienter kvar på sjukhus i onödan. Det har de senaste tre åren kostat kommunerna över 300 miljoner kronor.


Lagen som ska få kommuner, primär­vård och sjukhus att bli bättre på vårdplanering för de sjukaste äldre får inte full effekt.

Enligt lagen om kommunernas betalningsansvar får en patient som är färdigbehandlad – och som där­efter ska ha vård genom kommun och primärvård – ligga kvar på sjukhus i fem vardagar, utan att kommunen behöver betala.­ Därefter ska kommunen betala en avgift till ­sjukhuset, som i dag är mellan 3 132 och 4 341 kronor per vårddygn, beroende på vilken specialitet det handlar om. För psykiatrin är gränsen 30 dagar.

Dagens Medicin har undersökt i vilken­ omfattning landstingen har kvar patienter längre än tidsgränsen, och hur mycket detta kostar kommunerna. Antalet vårddygn med sådana kvarliggare är runt 40 000 om året, och har så varit i tre år. Detta har, bara sedan 2010, kostat kommunerna runt 300 miljoner kronor.

– Det här är inte ett bra sätt att använda våra allmänna medel, en sjukhussäng är mycket dyrare än en hemsjuksäng och de som inte behöver ligga på sjukhus ska inte göra det, säger Mats Eriksson (M), ordförande i hälso- och sjukvårds­delegationen på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Inom landstingen är de kvar­liggande patienterna, och framför allt de som ligger kvar under de betalningsfria dagarna, ett gissel.

– Vi har en medelvårdtid på sex dagar inom sjukvården, att då ha kvar färdigbehandlade patienter utan att kommunerna betalar för dem i fem dagar är ett stort problem. Det borde gå snabbare, säger Ann Söderström, hälso- och sjukvårds­direktör i Västra­ Götalandsregionen.

De som är utskrivningsklara men som ändå blir kvar orsakar vårdplatsbrist och hindrar det allt snabbare flödet, tycker Ann Söderström, liksom flera landstingspolitiker som Dagens Medicin har talat med.

– Lagen som ger kommunerna fem betalningsfria dagar kom till på 90-talet. Frågan är om den leder rätt och är ändamålsenlig för dagens vård. Jag vill lyfta den här frågan till lagstiftaren, säger Hannah-­Karin Linck (C), ordförande i hälso- och sjukvårdsutskottet i Landstinget Gävleborg, ett landsting som har stora problem med platsbrist och kvarliggare.

Socialutskottet har hört missnöjet i landstingen och tagit upp frågan om kommunernas fria vårddagar.

– Vi för nu samtal med departementet, så mycket kan jag säga. Frågan är högaktuell, sägerAnders W Jonsson (C), ordförande i utskottet.

Han tycker att lagen är föråldrad.

– Patienter som är färdigbehandlade på sjukhus ska inte vara kvar där utan ska till mer anpassade vårdformer. När lagen stiftades hade vi längre vårdtider och fem dagar sågs då som en rimlig tid för att planera och förbereda ett mottagande inom den kommunala vården. Så är det inte längre, säger Anders W Jonsson.

Även inom SKL diskuteras hur vårdplaneringen vid utskrivning från sjukhus ska bli snabbare.

– Vi kommer att tillsätta en utredning om detta. Det bästa vore om kommuner och landsting kunde komma överens utan en lagändring. Men gör vi inte det får vi uppvakta lagstiftaren, säger Mats Eriksson.

Äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm tycker också att en översyn kan vara på sin plats.

– Men lagen i sig är inte avgörande för det samarbete som nu utvecklas mellan kommuner, primärvård och landsting. I år har alla län gemensamma handlingsplaner om de sjuka­ äldre. Det är inte bara ord längre, det händer också, säger hon och låter optimistisk.

MIA WÄRNGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev