Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag23.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Operation kan ge fler epileptiker anfallsfrihet

Publicerad: 23 Augusti 2002, 12:01

På tok för få patienter som lider av epilepsi får möjlighet till operation. Detta trots att resurserna finns och många blir helt anfallsfria efter ingreppet. I stället måste patienterna vänta i genomsnitt 18 år på att bli opererade. Det visar nya siffror från det nationella epilepsikirurgiregistret.


Ämnen i artikeln:

Epilepsi

Runt 150 av de personer som varje år drabbas av epilepsi, skulle kunna botas eller klart förbättras med hjälp av ett kirurgiskt ingrepp.   Men trots att resurser finns, görs bara runt 70 sådana operationer per år i Sverige. Och antalet ingrepp har snarast sjunkit under 1990-talet.   - Kirurgisk behandling av epilepsi är en underutnyttjad resurs. Många patienter skulle kunna få en klart förbättrad livskvalitet om de fick tillgång till operation, säger Roland Flink.  Han är klinikchef på avdelningen för klinisk neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ansvarig för det nationella epilepsikirurgiregistret.  Varje år drabbas runt 3600 individer i Sverige av epilepsi. Av dessa blir de flesta fria från anfall tack vare läkemedel.   Men för några hjälper inte medicinering. Då kan en operation i hjärnan vara ett alternativ. Sedan 1985 bedrivs epilepsikirurgi på alla Sveriges universitetssjukhus.   Roland Flink har studerat de senaste siffrorna från det nationella epilepsikirurgiregistret. Bland annat visar sammanställningen att det förutom de patienter som tillkommer varje år även har ansamlats en grupp på runt 3000 patienter som skulle kunna bli hjälpta av operation, eftersom metoden underutnyttjats i många år.   - Visserligen finns det inte möjlighet att ta hand om alla patienter. Men på Akademiska sjukhuset har vi resurser att behandla fler än vad vi gör i dag, berättar Roland Flink.  Siffrorna från registret visar även att epilepsipatienter får tillgång till kirurgisk behandling onödigt sent i livet. De flesta patienter är mellan 25 och 30 år gamla när de opereras och de har ofta haft sin sjukdom under mycket lång tid.   - År 2000 hade snittpatienten haft sin sjukdom i över 18 år innan de opererades. Målsättningen bör vara att operation övervägs redan efter 2-3 år, när det konstaterats att medicin inte hjälper. Det är dumt att vänta, eftersom lång sjukdomsduration minskar chansen till ett bra resultat. Varje anfall innebär en skaderisk för patienten, vilket kan förvärra sjukdomen. Dessutom kan dålig anfallskontroll leda till anfallsanhopning, status epilepticus, vilket kan vara ett livshotande tillstånd. En tidig operation kan hindra denna utveckling, säger Roland Flink.   Personer med epilepsi lider ofta mycket av sin begränsade rörelsefrihet - de isolerar sig eftersom de är rädda att få ett anfall.  - Livskvaliteten blir därför ofta starkt förbättrad om patienten kan få anfallskontroll, säger Roland Flink.  Vissa former av epilepsi är lättare att åtgärda kirurgiskt än andra, vilket påverkar utfallet av operationen. För att den ska vara lämplig att behandla kirurgiskt, krävs att det är en form av epilepsi som inte är spridd över stora delar av hjärnan utan lokaliserad till en begränsad del.   - Det finns exempelvis vissa godartade tumörförändringar och kärlmissbildningar som har uppvisat mycket goda operationsresultat. Av dessa patienter blir 79 procent helt anfallsfria efter ingreppet. Då är det inte rimligt att de ska behöva vänta över tio år på en operation, menar Roland Flink.  Roland Flink tycker det är lite märkligt att inte fler patienter med epilepsi remitteras till undersökning för eventuell operation.  - Det kan bero på att vi på universitetssjukhusen inte har informerat länssjukhusen tillräckligt väl om möjligheten till kirurgisk behandling. De senaste åren har det också kommit nya antiepileptiska mediciner. Läkarna kanske har velat pröva dessa läkemedel innan de överväger operation, säger han.   Roland Flink berättar också att patienten själv ibland kan motsätta sig kirurgisk behandling, då man tycker att en operation i hjärnan verkar skrämmande.    - Men de data vi tagit fram i nationella epilepsikirurgiregistret kan användas av läkaren under samtalet med patienten. Genom att visa siffror på hur många som faktiskt blir hjälpta efter vissa typer av operationer, samt hur låg komplikationsrisken är, kan läkaren hjälpa patienten att fatta ett klokt beslut, menar han.  De senaste siffrorna från nationella epilepsikirurgiregistret visar också på stora regionala skillnader i antal kirurgiska behandlingar av epilepsi i landet.   I vissa län, exempelvis Kalmar och Blekinge, har inga eller ett fåtal operationer genomförts varje år under de senaste fem åren. I Norrbottens län, däremot, har man ett snitt på nästan 2operationer per 100000 invånare och år.  - Det råder inga regionala skillnader i resurser som kan förklara detta. Möjligen kan det bero på lokala variationer i behandlingstradition, säger Roland Flink.

Cecilia Odlind

Ämnen i artikeln:

Epilepsi

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev