”Oroande om det här skulle fortsätta”

Den genomgång som sajten Läkarstudent.se har gjort visar att antagningsnivåerna till läkarutbildningar för vårterminen 2013 var rekordlåga för sökande i urvalsgrupperna högskoleprov (HP) och gymnasiebetyg med komplettering (BII). För att komma in på läkarutbildningen vid Karolinska institutet räckte det med som högst 1,75 för att komma in. För att komma in på Linköpings universitets och Umeå universitets motsvarighet räckte det med 1,65 poäng på högskoleprovet.

Enligt Andreas Sandberg, chef på enheten för produktionssamordning vid Universitets- och högskolerådet, finns det en självklar anledning.

– Det vi vet är att man har ökat antalet platser till läkarutbildningarna de senaste åren. Det är den främsta orsaken, som vi kan se, säger han.

Kan ni se andra orsaker till att antagningsgränserna har sjunkit?

– Nej, överlag har vårterminen alltid varit lättare att komma in på, men det är svårt för oss att se att det skulle handla om något annat än att antalet utbildningsplatser har ökat. Generellt har det blivit svårare att få maxpoäng på betygen. Men det har inte påverkan på högskoleprovet.

Det är för tidigt för att prata om en trend vad gäller de lägre antagningsnivåerna för dem som söker utifrån högskoleprov och gymnasiebetyg med komplettering, enligt Andreas Sandberg. Däremot är det en trend att det inte krävs maxbetyg för att komma in på läkarutbildningarna, säger han.

Emma Furberg, ordförande i Medicine studerande förbund, MSF, tycker inte att de lägre antagningsnivåerna är så oväntade med tanke på läkarutbildningarnas utökade antal platser. Men man behöver fundera på konsekvenserna av att antagningsgränserna har sjunkit, tycker hon.

– Det är klart oroande om det här skulle fortsätta.

Ett större studentantal och sänkta krav för att antas till läkarutbildningen ställer högre krav på handledarna, tror Emma Furberg.

Redan i dag ser MSF också tendenser till att stora studentgrupper påverkar utbildningskvaliteten negativt. Universiteten har ekonomiska incitament för att ha många kursplatser till läkarprogrammen och studenter, vilket inte är något större problem i dag, enligt Emma Furberg. Men om kraven på studenterna sänks innan antagningen kan vi se ett skifte, tror hon.

– Det finns farhågor från studenthåll att universiteten inte längre kommer att ha råd att ställa lika höga krav. Detta är naturligtvis oroväckande om så är fallet, säger Emma Furberg.

ANIA OBMINSKA