Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Östgötar får mest vård per krona

Publicerad: 19 april 2006, 12:24

Sveriges billigaste sjukvård finns i Östergötland, Halland och i Jönköpings län. Dyrast är vården i Norrbotten, Västernorrland och Sörmland.


- Det är skillnad på hur man jobbar med de här frågorna i landstingen. Det är ingen slump att de tre som har lägst kostnader hamnar där de gör. I de landstingen har man arbetat mycket med de här frågorna, säger Stefan Ackerby, biträdande chef vid avdelningen för ekonomi och styrning på Sveriges Kommuner och Landsting.

Det är i en opublicerad rapport som Sveriges Kommuner och Landsting har undersökt produktiviteten i landsting och regioner 2003 och 2004. Ett mått på produktivitet är kostnad per konsumerad DRG-poäng, som är en viss mängd vård. Statistiken omfattar öppen och sluten somatisk vård vid sjukhus men inte primärvård och psykiatri. I grafiken här nedan redovisas kostnaden per konsumerad DRG-poäng 2004 hos respektive sjukvårdshuvudman.



 Fördelen med att jämföra den sjukvård som invånarna i ett landsting konsumerar i stället för den producerade är bland annat att landsting som ansvarar för kostnadskrävande vård vid universitetssjukhus inte missgynnas.

Stefan Ackerby betonar att jämförelserna i rapporten innehåller felkällor och att det saknas uppgifter om vårdens kvalitet.  Bland de tre landsting som har högst kostnad per konsumerad DRG-poäng finns landstingen i Norrbotten, Västernorrland och Sörmland. Dessa landsting hade också en negativ produktivitetsutveckling under åren 2003 och 2004, se grafik.



 Mer ortopedi höjde produktivitet  Enligt Gustaf Wachtmeister (m), landstingsråd i Sörmland sedan 2004 då alla partier utom s bildade en ny koalition, steg produktiviteten kraftigt i Sörmland under 2005. Detta berodde främst på att kostnadsökningarna var små samtidigt som landstinget utförde mer inom bland annat ortopedi och kirurgi.

- Nu måste samtliga verksamheter rapportera sina utgifter direkt till landstingsstyrelsen. Vi i den nya koalitionen har haft som ett uttalat mål att öka produktiviteten, säger Gustaf Wachtmeister.

När det gäller de sämst placerade landstingen är Stefan Ackerby försiktig i sina uttalanden och pekar bland annat på att det i landsting med långa avstånd till sjukvården är vanligare att patienter blir inlagda för saker som på andra håll hanteras i öppenvården. Detta leder till högre kostnader, vilket är negativt för produktivitetn.

Paul Håkansson (s), landstingsstyrelsens ordförande i Landstinget i Östergötland och ordförande i Landstingsförbundets hälso- och sjukvårdsberedning, är tydligare i sin syn på produktivitetsskillnaderna.

- Det finns anmärkningsvärda differenser som inte kan förklaras utifrån demografi eller geografi. Det handlar helt enkelt om skillnader i hur man använder sina resurser. De landsting som har störst problem är de som delar ut mer pengar än de har och säger att de ska spara, men inte nu utan senare, säger han.

Avståndet till sjukhusvård ökade  Landstinget i Östergötland är ett av de landsting som klarar sig bäst om de båda grafikerna här intill "korskörs". Förutom att ha en relativt låg kostnad per konsumerad DRG-  poäng tillhörde Östergötland de landsting som hade den största produktivitetsökningen under 2003 och 2004, nära 15 procent. Östergötland har främst ökat sin produktivitet genom att skära i kostnaderna.

Enligt Paul Håkansson har inte landstingets egna undersökningar visat att kvaliteten har försämrats. Däremot har avståndet till sjukhusvården ökat för många boende i Östergötland.

- Jag är nöjd med vårt läge. Vi ser nu effekterna av den strukturomvandling som vi genomfört, som stängningen av förlossningen i Motala. Vi har också profilerat sjukhuset i Motala mot ortopedi, Norrköping mot kirurgi och Universitetssjukhuset i Linköping mot högspecialiserad vård, säger Paul Håkansson.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev