Ovanliga prover går att hitta i biobanksregister

Stora mängder prover samlas in inom sjukvården vid såväl medicinska utredningar som klinisk forskning. Merparten av rutinproverna slängs efter den aktuella analysen, men en stor del sparas för att kunna användas för patientens fortsatta vård och behandling. Information om proverna sparas i dag i de lokala laboratoriernas system, men nu ska ett nytt it-stöd för sex regionala biobanks­register skapas.

– Arbetet med biobanksregistren fyller två ändamål. Det ena är att göra äldre prover tillgängliga inom vården, det andra är i forskningssyfte, säger Bengt Lund­berg vid Sveriges Kommuner och Landsting.

Målet är att de regionala biobanks­registren ska kunna utbyta information och vara sökbara oavsett var man befinner sig i landet. För att skapa en gemensam it-lösning pågår nu ett arbete med kravspecifikation och upphandling.

– Det bästa för alla är att samma tekniska lösning används så att det blir lättare att lokalisera och ­använda prover från hela landet, säger Bengt Lundberg.

Stora mängder information
Proverna innehåller stora mängder information och det är viktigt att hantera registret med stor sekretess.

– Framöver blir det möjligt för medborgare att kontakta ett regionalt biobankscentrum och få besked om alla prover som finns lagrade i deras namn och därmed också i efter­hand kunna bestämma om proverna ska få sparas eller förstöras, säger Nils Conradi, som är föreståndare vid Regionalt biobankscentrum i Västra Götalandsregionen.

Sjukvården måste noga informera patienterna om deras rättig­heter och vad besluten kan innebära.

– Det är en trygghet för patienten om vården kan göra kvalitets­kontroller och uppföljningar, fortsätter Nils Conradi.

Lättare lokalisera prover
För forskare kommer biobankre­gist­ren innebära att förutsättningarna för att lokalisera provmaterial förbättras avsevärt. Urvalet blir större med upptagning över hela landet och det blir lättare att hitta prover för ovanliga sjukdomar.

– Innan man får forska på prover måste man både ha provgivarens samtycke och be om tillstånd från de etiska prövningsnämnderna. På den punkten skiljer det sig inte från hur det är i dag, men tillgången på prover blir betydligt bättre, säger Nils Conradi.

Malin Ulfvarsson