Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Pacemaker för nya magdiagnoser

Publicerad: 13 april 2005, 09:19

En magsäcksstimulerande pacemaker, som hjälper mot kroniskt illamående och kräkningar, godkändes för tre år sedan till patienter med diabetes gastropares och idiopatisk gastropares. Nu visar nya studier att metoden även kan hjälpa andra patientgrupper.


Gastropares innebär att magsäcken inte tömmer sig eller att den tömmer sig mycket långsamt. Det är ett problem som drabbar  cirka en tredjedel av alla diabetiker och som i vissa fall leder till ett ständigt illamående och täta uppkastningar. En patient med gastropares kan kräkas mer än tio gånger på en dag.

Fram till mitten av 1990-talet tvingades man att operera bort hela eller stora delar av magsäcken i de fall läkemedel mot illamående och kräkningar inte hjälpte. 1993 gjordes det första lyckade försöket i USA att behandla svår gastropares med hjälp av en pacemaker för att strömpulserna skulle sätta fart på magsäckens muskler och öka tömningstakten.

- Det var en enda patient som följdes under mer än ett års tid. Patienten svarade bra. Så 1995 startades nya studier, där vi i Sverige deltog, säger Hasse Abrahamsson, som är professor och överläkare i gastroenterologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

De patientgrupper som då studerades var diabetiker som hade drabbats av skador på nerver som stimulerar magsäcken, och patienter som av okänd anledning led av gastropares. Resultaten blev väldigt positiva.

- Vår allra första patient hade lagts in för kräkningar ett tjugotal gånger året innan han fick sin pacemaker. Efter operationen 1995 behövde han aldrig mer läggas in för de besvären, säger Hasse Abrahamsson.

Kraftigt minskat kräkande  Hos cirka hälften av patienterna gick kräkningarna ner med mer än 80 procent och åtta av tio patienter kräktes hälften så ofta. Orsaken till förbättringen var dock inte riktigt den väntade.

- Avsikten var ju att magsäcken skulle tömma sig snabbare. Men när vi mätte tömningen gick det nästan lika långsamt. Så pacemakern har en kraftig effekt på kräkning och illamående, men bara en svag effekt på tömningen. Varför vet vi inte. Vi jobbar på att förstå det, säger Hasse Abrahamsson.

En teori är att magsäckens övre del slappnar av och bättre anpassar sig  till mängden mat.

Parallellt med att pacemakern godkändes 2002, har forskare börjat undersöka hur den fungerar på andra grupper, med liknande symtom.

Skada på nerv  I januari i år kom en rapport från University of Kansas Medical Center där 16 patienter som har drabbats av gastropares efter kirurgiska ingrepp har fått en pacemaker inopererad.

- Det är sällsynt, men det kan hända att man får en skada på nerven till magsäcken, när man opererar till exempel matstrupsinflammation med svår halsbränna. Här i Göteborg ser vi en eller två patienter per år, som har fått gastropares efter en operation, säger Hasse Abrahamsson.

Enligt Kansas-studien hjälper pacemakern även dessa patienter. Före operationen hade sju av de 16 patienterna matats med hjälp av en sond. Fyra av dem kunde sluta med sondmatningen när de hade fått en pacemaker, dessutom minskade antalet vårddagar med i snitt 25 per patient och livskvaliteten höjdes.

Vanligaste komplikationen har varit infektioner i området kring apparaten. Men det har inte forskarna i Göteborg varit med om.

- I USA användes inte titthålskirurgi till en början. Då fick de infektion i 5-10 procent av fallen och pacemakern fick då plockas ut. Vi introducerade redan från början titthålstekniken för detta, och har bara behövt plocka ut pacemakern hos en av våra 23 patienter. Men det var av ett annat skäl, berättar Hasse Abrahamsson.

Denna patient hade fått en sammanväxning mellan tunntarmen och en av elektroderna. När man hade tagit ut pacemakern började hon kräkas igen - så mycket att hon ville ha en ny.  Då hon fick en ny pacemaker minskade kräkningarna återigen med över 80 procent.

Denna patient tillhörde en annan ny behandlingsgrupp som Hasse Abrahamsson studerar. Det är människor som lider av pseudoobstruktion i tunntarmen, eller falskt tarmvred.

- Dessa patienter  kräks och har ont som vid riktigt tarmvred, men de har inget stopp i tunntarmen. I stället är det muskler och nerver som inte fungerar, så maten går inte neråt, säger Hasse Abrahamsson.

Minskat behov av dropp  Hittills har fyra sådana patienter fått pacemaker vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Tidigare hade ingen av dessa till exempel kunnat gå på restaurang av rädsla för att kräkas över matbordet. Men efter operation förbättrades alla fyra, och kunde träffa sina vänner ute på krogen. De är dock fortfarande beroende av näring via dropp, även om behovet har minskat.

Hasse Abrahamsson kommer att rapportera om dessa fyra patienter vid ett möte i Chicago i maj.

Hittills har närmare 40 patienter, fått en magstimulerande pacemaker i Sverige, vilket har gjort att läkarna inte längre behöver operera bort magsäcken vid invalidiserande gastropares.

- Det var ett riskfyllt och stort ingrepp. Men vi har inte gjort några sådana i Göteborg sen vi började med stimuleringsbehandlingen, säger Hasse Abrahamsson.

Ann Gustafsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev