Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Parallellimporten växer på marknaden

Publicerad: 20 november 2012, 13:43

Omregleringen blev en hit för företag som handlar med parallellimporterade läkemedel. Men parallellimporten har en baksida i form av miljöpåverkan och brist på läkemedel i exportländerna.


Före omregleringen fanns en oro hos parallellimportörerna att an­delen av deras läkemedel skulle minska. De hade helt fel.

– Parallellimporten har i stort sett fördubblats sedan omregleringen, konstaterar Johan Frödin, ordförande för Läkemedelshandlarna som organiserar de företag som parallellimporterar läkemedel.

Det ligger i linje med nya siffror från IMS Health som Dagens Apotek har tagit del av. De visar att andelen parallellimporterade läkemedel av totalmarknaden, räknat i apotekens inköpspriser, har ökat från 7,6 procent i början av 2010 till 17,7 procent tredje kvartalet i år.

Det är främst två effekter som ligger bakom ökningen. En stark svensk valuta och att apoteksföretagen får förhandla om priser på parallellimporterade läkemedel.

För några år sedan såg det mörkt ut för parallellimportörerna. Under monopoltiden användes parallellimporterade läkemedel för att spara pengar åt staten. Men det var oklart hur det skulle bli när monopolet upphörde. Dessutom utvecklades den svenska kronan väldigt svagt 2008 och mellan åren 2008 och 2009 sjönk andelen parallellimporterat från över 11 procent till drygt 8 procent.

Men den svenska valutan kom tillbaka. Och omregleringen kom att bli ett lyft för parallellhandeln eftersom apoteken nu får förhandla om priser på parallellimporterade läkemedel, vilket de inte får på en stor del av det övriga sortimentet.

– Det är ett av de segment där vi har möjlighet att tjäna pengar så det är klart att vi har använt oss av parallellimport så mycket vi har kunnat, säger Andreas Rosenlund, informationsdirektör på Kronans Droghandel.

Men parallellimporten har en baksida: ökad belastning på miljön.

– Extremfallet är om ett läkemedel från Astra Zeneca i Södertälje exporteras, parallellimporteras och sedan säljs på ett apotek i Södertälje, säger Bengt Matsson, miljöansvarig på de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation Lif.

Det skulle göra att läkemedlet kommer tillbaka till Södertälje efter en omväg till exempelvis Spanien.

Enligt Bengt Mattson saknas studier över miljöbelastningen.

– Men man kan förutsätta att det innebär miljöpåverkan då det leder till fler transporter och extra ompackningar, säger han.

I det delbetänkande av Sofia Wallströms utredning som hon presenterade förra månaden ligger ett förslag som är avsett att leda till lägre inköpspris för läkemedel, vilket kan minska apotekens vinst.

Men Per Troein, direktör på IMS Health, tror inte att det innebär slutet för parallellimporten.

– Om växelkursen ändras och om Sofia Wallströms förslag genomförs av regeringen är det två faktorer som kan hejda utvecklingen, men parallellimportörerna är skickliga på att anpassa sina affärsmodeller och hitta nya vägar så vi kan utgå från att parallellimporten är här för att stanna, säger han.

Per Troein som är verksam i Storbritannien, ett rätt stort exportland för läkemedel, påpekar att parallell­importen kan leda till brist på läkemedel i exportländerna.

– Det orsakar ineffektivitet på apoteken i de länder som exporterar. Här i England finns ett antal läkemedel som ofta saknas och som det är långa väntetider på till följd av parallellimporten.

Läkemedelshandlarnas vd Johan Frödin håller inte med. Han uppger att läkemedel som behövs för inhemska marknader inte exporteras.

– Brist på läkemedel på någon marknad är oftast ett resultat av tillfälliga produktionsproblem eller indragningar av ett läkemedel snarare än parallellimport, säger han.

SAMUEL LAGERCRANTZ

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev