Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag13.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Parallellimportörer vinnare vid ett valutabyte

Publicerad: 9 September 2003, 12:29

Omställning av IT-systemen blir den största direkta konsekvensen för den svenska sjukvården om kronan byts mot euro. Och parallellimportörerna av läkemedel har anledning att jubla när valutakursriskerna försvinner.


Sjukvårdens makthavare anför två huvudargument för att rösta ja till euron:  * Med euron får Sverige lägre räntor och högre tillväxt, vilket ger oss råd till mer välfärd inklusive sjukvård.  * Med en gemensam valuta i EU fortsätter vi att bygga freden i Europa.  Men vad som händer med räntor, inflation och tillväxt i valutaunionen träter ekonomerna om. Och hur det går med freden på jorden vet väl egentligen ingen.  Vilka blir då de direkta praktiska konsekvenserna för Sveriges sjukvård om vi övergår till euro?  En som granskat detta med lupp är Ulf Lennartsson, ekonom på Svenska kommunförbundet, med uppdrag att bevaka euro-frågan för både Kommunförbundet och Landstingsförbundet.  - Erfarenheten från andra länder visar att det är omställningen av IT-systemen som innebär den största förändringen, säger han.  Enligt den inofficiella tidtabellen ska euron införas den 1 januari 2006 vid ett ja i folkomröstningen.  - Det innebär att löne-, ekonomi- och debiteringssystem måste vara klara för testkörning andra halvåret 2005.  Det har cirkulerat uppgifter i media om att kommunernas och landstingens omställningskostnader uppgår till en miljard kronor.  - Vi har inte gjort några beräkningar ännu, kommenterar Ulf Lennartsson.  Några andra mycket påtagliga effekter av att överge kronan är att alla kontantkassor på sjukhus och äldreboenden ska växlas, alla myntautomater ska justeras, alla avgifter i sjukvården ska räknas om till euro. Avrundningen av avgifterna kan bli ett dilemma:  - Rundar vi av avgifterna uppåt kan allmänheten reagera mot smyghöjningar. Rundar vi av nedåt får landstingen inte tillräckliga intäkter.  Vårdpersonalen måste förberedas  Ulf Lennartsson menar att kommuner och landsting också måste förbereda undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på vårdcentraler och äldreboenden på valutabytet.  - Staten ansvarar förstås för den allmänna informationen till medborgarna. Men vi måste fråga oss om vi inte också ska rikta särskilda insatser till dem som jobbar längst ut i vården. Det är de som kommer att få frågor från Agda, 88.  En av de få kristallklara vinnarna på en övergång till euron är parallellimportörerna, som köper läkemedel i andra EU-länder och säljer dem till ett högre pris i Sverige.  Dels slipper parallellimportörerna kostnader för valutaväxlingen, dels slipper de osäkerhetsmomentet med svängande valutakurser.  - Det finns tillfällen då våra företag inte vågar köpa in läkemedel i ett annat land för att de inte vet vilken valutakurs partiet ska säljas till i Sverige. Med euron elimineras det osäkerhetsmomentet. Då slipper vi spekulera i valutakurser, säger Fredrik Persson, ordförande i Föreningen för parallellimporterade läkemedel.  Kjell Andersson, vd i Sjukvårdens leverantörsförening, ser både för- och nackdelar med euron för de 140 medlemsföretagen. För internationella medicintekniska medlemsföretag som Baxter och Siemens underlättas den europeiska samordningen. Men om priserna på medicinteknisk utrustning sjunker tack vare att det blir lättare att jämföra priser inom valutaunionen gynnar detta knappast de svenska medicintekniska företagen.  - Därför är det inte helt säkert att alla företag ser med positiva ögon på euron, de har ju ett egenintresse av att behålla sina marginaler, kommenterar Kjell Andersson.  "Jag tror man får rösta med magen"  Enligt Vårdföretagarna och Läkemedelsindustriföreningen skulle en gemensam valuta på kort sikt bara marginellt påverka vård- och läkemedelsföretagen, något som bekräftas av Capio och Astra Zeneca.  Anders Anell, vd för Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, vill inte uttala sig om euron gynnar svensk sjukvård eller inte.  - Om tillväxten ökar eller inte verkar man ju kunna tycka lite vad som helst om. Jag menar att det är helt andra saker som avgör hur det går för svensk sjukvård, till exempel hur vi klarar av att hantera sjukskrivningarna.  Själv har han ännu inte bestämt sig för hur han ska rösta.  - Jag tror man får rösta med magen. De kortsiktiga effekterna är det så förtvivlat svårt att veta någonting om. Man måste fundera på hur man vill att Europa ska utvecklas långsiktigt.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev