Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Patienter pressar läkare att skriva ut fetmaläkemedel

Publicerad: 8 november 2006, 08:10

Feta personer pressar läkare att skriva ut Xenical och Reductil. Och läkarna gör det – trots risk för allvarliga biverkningar, hävdar Läkemedelsverket.
– Det är lätt att skylla på patienterna, säger distriktsläkaren Mats Foldevi.


En stor del av bantningspreparaten förskrivs på felaktiga grunder. Det visar en studie från Läkemedelsverket.

Vid nästan var femte förskrivning av bantningspreparatet Reductil (sibutramin) riskerar patienterna allvarliga biverkningar, på grund av kontraindikationer. Var fjärde förskrivning sker i strid med godkänd indikation.

Reglerna för förskrivning av det andra stora bantningspreparatet Xenical (orlistat) följs nästan lika dåligt.

– Det går inte att tolka resultaten på annat sätt än att läkarkåren upplever ett tryck från överviktiga eller feta personer att förskriva dessa läkemedel, säger Björn Beermann, professor vid Läkemedelsverket.

Tillsammans med apotekaren Anna Dahlin vid Läkemedelsverket har han låtit ett slumpmässigt urval av 2 000 förskrivare – som tillsammans hade förskrivit runt 10 000 recept på orlistat respektive sibutramin – besvara en enkät.

"Utgör en allvarlig medicinsk risk"

Studien visar att minst 19 procent av Xenicalrecepten förskrevs i strid med godkänd indikation och 25 procent i strid med subventionsreglerna. Och hela 18 procent ordinerades Reductil trots att patienterna hade en eller flera kontraindikationer när det gällde preparatet.

Reductil förskrevs till 23 procent av patienterna i strid med godkänd indikation och/eller förekomst av samtidiga kontraindikationer. Följsamheten till subventionsreglerna var blott 72 procent.

Eftersom Reductil höjer blodtrycket och hjärtfrekvensen kan patienter som redan lider av hjärtsvikt eller en kranskärlssjukdom försämras ytterligare.

– Förskrivning utanför godkända indikationer och subventioner är slöseri av medicinska och ekonomiska resurser och kan möjligen ursäktas. Men förskrivning i strid med kontraindikationer är direkt farligt. Det utgör en allvarlig medicinsk risk och kan inte ursäktas, säger Björn Beermann.

Men de distriktsläkare som Dagens Medicin har varit i kontakt med känner inte riktigt igen sig i Läkemedelsverkets slutsats om att de skulle pressas av överviktiga patienter att förskriva vissa läkemedel.

– Visst kan det vara ett problem. Men det gäller inte bara dessa preparat. Det finns mängder med läkemedel som förskrivs för ofta och på fel grunder. Dessutom är jag inte så säker på att det är patienternas fel. Däremot är det lätt att skylla på dem, säger distriktsläkaren Mats Foldevi, vid Vårdcentralen Skogsfrid i Linköping.

Ser intygskrav som större problem

Å andra sidan, anser Mats Foldevi, finns det en medvetenhet kring bantningspreparat ute i samhället som särskiljer dem från många andra läkemedel, något som kan ställa till problem.

– Ja, men då gäller det att vara förberedd. För några år sedan, när dessa preparat kom, såg vi en anstormning av patienter. Men på ett väldigt tidigt stadium hade vi dragit upp riktlinjer för hur och när vi skulle förskriva dessa preparat, vilket gjorde att det aldrig har blivit något stort problem här hos oss.

Inte heller för distriktsläkaren Sten Larsson på Kvartersakuten Matteus i centrala Stockholm har överviktiga eller feta patienter vållat några problem.

– Något sådant tryck har jag aldrig upplevt. Men det kan ha att göra med att jag arbetat på en och samma vårdcentral i 26 år. Patienterna vet vem jag är och att jag är mycket försiktig med denna typ av förskrivningar. Då tycker jag att antibiotika, sjukskrivningar och intyg av olika slag är ett större problem, om man ska prata om tryck från patienterna, säger Sten Larsson.

Exempel på kontraindikationer för Xenical är överkänslighet, stopp i gallflödet från lever till tunntarm och amning. Reductil ska inte förskrivas om patienten exempelvis lider av ätstörningar, psykisk sjukdom, kranskärlssjukdom, arytmi, hjärtsvikt eller övervikt orsakad av organisk sjukdom.

Den analys som gjordes av resultaten var en så kallad "i bästa fallet"-analys. Svarsfrekvensen i den aktuella studien var 65 procent. De presenterade siffrorna bygger på antagandet att de övriga, 35 procent, förskrev de aktuella preparaten helt rätt.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev