Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag19.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Patientkrav: Vården måste ut på nätet

Publicerad: 16 november 2005, 08:40

Svenskarna ser stora möjligheter med användning av it i vården. Det framgår tydligt i en attitydundersökning som Demoskop utfört på uppdrag av Dagens Medicin och Computer Sweden. En stor majoritet vill boka tider och förnya recept på webben.


De uppgifter som hanteras i sjukvården är bland de mest integritetskänsliga som finns. I journalerna noteras uppgifter om aborter, psykiatriska diagnoser, smittsamma sjukdomar, alkohol- och sexualvanor och annat som de flesta av oss upplever som mycket privat. De nya it-systemen i vården, och utvecklingen mot "en patient, en journal", gör att de uppgifterna blir tillgängliga för allt fler.

För att kartlägga hur allmänheten ser på en ökad användning av it i vården har Computer Sweden och Dagens Medicin låtit genomföra en attitydundersökning. Undersökningen genomfördes av Demoskop i september 2005, och omfattar 1 755 personer.  Enkäten berör olika områden. Vissa frågor kartlägger mera allmänt vårdutnyttjande och hur man söker vård. Andra frågor går in på personlig integritet i förhållande till en datoriserad sjukvård. Ytterligare frågor tar upp hur man själv vill använda internet för att underlätta kontakten med sjukvården.

Öppenhet mot it  Enkäten visar att det finns en öppenhet för ökad användning av it i vården. Till exempel kan drygt 60 procent tänka sig att journalen görs tillgänglig via internet för behörig personal, och i stort sett samtliga, 98 procent, tycker att röntgenbilder och provresultat kan skickas elektroniskt mellan sjukhusen.   93 procent  är  intresserade av att sköta administrationen av sina egna vårdkontakter via internet, det vill säga beställa tid, göra avbokningar, förnya recept, med mera .62 procent vill också läsa sin egen journal på internet.

- Intressant är att attityden till it i vården inte följer det åldersmönster som man kanske förväntar sig. De yngsta är genomgående mest skeptiska, medan de medelålders är mest intresserade, säger Markus Uvell, vd på Demoskop.

Ett tydligt exempel på detta är journaler på nätet. Tre av fyra personer i åldersgruppen 55 år och äldre, som vanligtvis har mer kontakter med sjukvården än de yngre,  kan tänka sig att behörig sjukvårdspersonal får tillgång till journalen via nätet. I den yngsta gruppen, 18-24 år, tycker däremot endast hälften att detta är en bra idé.

Majoriteten av de tillfrågade skulle dock inte lita  helt på säkerheten. 60 procent tror att obehörig personal skulle kunna ta del av uppgifterna.

Förtroendet är något större när det gäller pappersjournaler; 53 procent litar på att säkerheten kan garanteras. De yngsta är den grupp som litar allra minst på datajournalen och mest på pappersjournalen.

På frågan vilket som är viktigast - en effektiv vård eller den personliga integriteten - svarar nio av tio att om de var tvungna så skulle de prioritera effektiv vård. Bland personer över 55 år tycker så gott som alla, 94 procent, detta.  En del av enkäten tar upp förtroendet för svensk sjukvård i allmänhet.

Enkätsvaren visar att det finns en koppling mellan attityden till sjukvården och förtroendet för it-verktyg i vården. Ju mer negativ man är till svensk sjukvård, desto svårare har man att acceptera it-verktyg och vice versa.

När det gäller enbart vårdadministration över internet kan man dock inte se någon sådan skillnad. Här är alla lika positiva, oavsett inställning till vården.

Det går även att se en skillnad mellan könen i enkäten. Män är överlag mera positiva till it i vården än kvinnor. Till exempel kan varannan man tänka sig att en läkare ställer enklare diagnos på distans med hjälp av en webbkamera, något som bara 38 procent av kvinnorna säger ja till.

Enbart personer med internet  I den här enkäten medverkar enbart de personer som har tillgång till internet. Detta innebär att resultatet inte är representativt för hela svenska folket, förklarar Markus Uvell.

Tror du att enkätresultatet sett annorlunda ut om även personer utan tillgång till Internet deltagit?

- Ja, förmodligen hade andelen osäkra och skeptiska varit något högre.

Barbro Falk-Wadman

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev