Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Patientlagen dyr för sommarorter

Publicerad: 5 februari 2013, 11:42

Den föreslagna patientlagen med nationellt vårdval kan slå hårt mot landsting med många arbetspendlare och många sommarstugor. På Gotland tror vårdcentralerna på fler patienter.


Om vårdvalet blir nationellt i primär­vården blir det möjligt att lista sig på vilken vårdcentral som helst i hela landet, oavsett var du bor och är folkbokförd. Det blir även fritt fram att söka sig till den öppna specialistvården i vilket landsting som helst. I dag krävs det ett förhandsbesked från hemlandstinget för att få söka specialistvård i ett annat landsting.

Hasse Knutsson, som är hand­läggare för utomlänsvård på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tror att dessa förändringar kommer att göra patienterna mer benägna att söka vård utanför det egna landstinget.

– Det kommer att innebära både ett större inflöde och ett större utflöde av patienter för landstingen. Man kan tänka sig att landsting som har en stor inpendling av arbetskraft och landsting som har många ­fritidshus kan få en större tillströmning av patienter, säger han.

Mycket talar för att Gotland blir ett av de områden som får ta emot fler patienter.

– Vi möter många av dem som bor här tillfälligt på sommarhalvåret. Vi hjälper dem med det mest akuta. Men för årskontroller av diabetes och liknande vård för kroniska­ sjukdomar hänvisar vi dem till deras ­ordinarie vårdgivare, berättar ­Katharina Eriksdotter, verksamhetschef för vårdcentralen ­Wisby Söder.

Hon berättar att många av sommar­gotlänningarna är pensionärer. En stor del av dem har kroniska sjukdomar. Om det blir möjligt för sommargotlänningarna att lista sig på en gotländsk vård­central får de rätt till mer än bara akut hjälp.

– Med den här lagändringen kommer vi att behöva ta hand om dem fullt ut, säger Maria Ahlmark, verksamhetsområdeschef för primärvården på Gotland.

Precis som i dag kommer Gotland att få ersättning för vården från de landsting där sommargotlänningarna är folkbokförda. Men det handlar bara om ett schablonbelopp för vad vården för varje patient beräknas kosta. Sjukvården får ingen ersättning för den utbyggnad av primär­vården som fler patienter kräver.

– Vi har redan i dag brist på ­specialister i allmänmedicin så det kommer att leda till att vi får anlita hyrläkare och vikarier för att klara av det ökade trycket. Självklart vill vi kunna ta hand om alla sommargotlänningar. Men om patient­underlaget ökar måste resurserna följa med, säger Maria Ahlmark.

Patientmaktsutredaren Johan ­Assarsson tycker inte att det är statens ansvar att jämna ut kostnaderna för den ökade rörligheten av patienter som patientlagen kan orsaka.
– Det är upp till landstingen att själva lösa fördelningen av kostnaderna mellan sig, säger han.
Det är inte bara kostnadsfrågan som kan bli ett problem för vården när patienterna rör sig mer över landstingsgränserna.

– Det är positivt att man ska ha möjlighet att lista sig var som helst. Men frågan är hur de som bor här ena halvan av året ska göra. Ska de lista sig här den ena halvan av året och på fastlandet den andra halvan? undrar Katharina Eriksdotter.

Nu ska Patientmaktutredningens förslag skickas ut på ­remiss och målsättningen är att den nya patient­lagen ska kunna införas den 1 januari 2015. Senast den 30 juni i år ska utredaren Johan Assarsson presentera hur förslagen i den nya patientlagen ska kunna vävas samman med den befintliga hälso- och sjukvårdslagen till en gemensam lagstiftning.

Relaterat material

Makthavare om förslaget till patientlag

Ny patientlag kan införas 2015

SAMUEL ÅSGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News