Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Personal vill lägga ansvar för vårdgarantin på andra

Publicerad: 25 Juni 2008, 08:28

Vårdpersonalen har dålig kunskap om vårdgarantin. Dessutom anser många att det inte är deras ansvar att informera patienterna. Det visar en enkätundersökning som Landstinget Kronoberg har gjort.


Enkäten har tagits fram i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för att se vad läkare, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom vården kan om vårdgarantin. Drygt 1 000 av 1 513 tillfrågade på vårdcentraler och sjukhus har svarat och resultatet visar på stora brister.

Bara en av tio uppger att de har fått erbjudande om att delta i utbildning eller annan informationsinsats kring vårdgarantin. Bristen på utbildning spänner över alla yrkesgrupper i såväl primärvård som slutenvård.

– Detta visar att vi måste stödja personalen mycket bättre än vi har gjort i deras arbete att förverkliga vårdgarantin, säger Kerstin Bengtsson, kontaktperson kring vårdgarantin på Landstinget Kronoberg.

Vårdgarantin

90 dagar är det längsta en patient ska behöva vänta på besök hos läkare inom specialistvården. Behandling ska ske inom ytterligare 90 dagar. Ett läkarbesök inom primärvården ska erbjudas inom högst sju dagar. Kontakt med primärvården ska kunna erbjudas samma dag.

Landstingen bättre på att uppfylla tidsgräns

Landstingen lever fortfarande inte upp till vårdgarantin, visar nya siffror från Sveriges Kommuner och Landsting. Läget har dock förbättrats något under 2008.
Nära 30 procent av alla patienter har väntat längre än 90 dagar på ett planerat besök eller en behandling i den specialiserade vården. Gotland och Västmanland har bäst resultat för väntetider till besök.
Andelen som väntat för länge på behandlingar har minskat i 15 landsting sedan i höstas. Gotland, Halland, Jönköping och Kalmar har kortast väntetider.

Mer än hälften av läkarna och sjuksköterskorna svarar fel på frågor om hur olika patienter ska hanteras i praktiken. Det handlar till exempel om att veta när vårdgarantin gäller och hur man ska hänvisa patienter som åberopar den. Däremot känner många till tidsgränserna 0-7-90-90, se rutan till höger.

– Det är dystert att innebörden av vårdgarantin är så lite känd, säger Roger Molin, biträdande chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.

Många ser garantin som krånglig
Han gör bedömningen att resultaten i Kronoberg avspeglar situationen nationellt.

Nästan 40 procent av alla som svarat anser att vårdgarantin är omöjlig att leva upp till. I stället beskriver många den som krånglig och något som har ökat arbetsbelastningen.

Vårdpersonalen ska informera patienterna om vårdgarantin, men det är tydligt att alla inte gör det. Hela 78 procent svarar att det inte är deras ansvar. Bäst på att informera är läkare och sjuksköterskor, men siffrorna är ändå inget att skryta med: Bara 33 respektive 26 procent svarar klart ja.

Landstinget planerar utbildningar
Hilding Björkman, verksamhetschef för kirurgkliniken på Centrallasarettet i Växjö, är inte oroad. Han tycker inte att alla behöver kunna allt, eftersom sjukhuset har en central resurs för ärenden som rör vårdgarantin.

– Vi hänvisar patienterna dit. Jag tycker det är bra, det ska inte ligga på enskilda klinikers ansvar att lotsa patienterna rätt, säger han.

Hilding Björkman anser att vårdgarantin har flyttat fokus från den stora gruppen svårt sjuka patienter som tas om hand på ett bra sätt.

– Samtidigt är det inte bra med väntelistor och vi ska självklart göra allt vi kan för att bli av med dem, säger Hilding Björkman.

Enkätsvaren visar dock att många har en positiv grundinställning till vårdgarantin och tycker att den stärker patienternas rättigheter.

Nu planerar Landstinget Kronoberg bland annat riktade utbildningar till personalen om vårdgarantin.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev