Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Personlig journalton försvann

Publicerad: 25 april 2013, 05:30

Både det som står i journalen – och det som aldrig skrivs in – kan komma att påverkas när patienterna nu själva får snabbare tillgång till informationen.


Sedan i november kan invånarna i Landstinget i Uppsala län läsa sina patientjournaler på internet. En förändring som har skapat mycket debatt och som nu alltså ska stå modell för resten av Sverige.

Enligt Per Sangfelt, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har just den förändringen inte spelat in på hur han för journal. Men i takt med att det har blivit allt vanligare att patienter vill läsa sina journaler har det också skett en förändring i hur de skrivs.
– Från början var journaltexten tänkt att vara information mellan läkare men nu har den personliga tonen försvunnit. Om jag exempelvis har ett differentialdiagnostiskt resonemang måste jag tänka mig för innan jag skriver ner mina tankar, det gör att språket blir mer utslätat och jag har mindre att hänga upp journalen på.

Och just sådana resonemang är viktiga, förklarar han vidare:
– Men nu drar jag mig för att vara allt för klar och drastisk i mina formuleringar och kanske i stället blir mer diplomatisk. Jag vill inte oroa min patient i onödan, samtidigt kanske det gör att man tappar en bit i informationsöverföringen men jag tror inte att det spelar in på den kliniska handläggningen.

Johnny Sternesjö, distriktsläkare vid Tierps vårdcentral, är inne på samma linje och förklarar att det inte går att spekulera i öppen text om osannolika men möjliga diagnoser, då risken finns att patienterna hinner läsa det innan de har haft kontakt med sin läkare.
– Man måste tänka på hur man signalerar till sig själv i journalen, säger han.

Johnny Sternesjö har många äldre patienter och tror att det kan ha bidragit till att han ännu inte har stött på så många patienter som har haft tillgång till sina journaler. Däremot har han han hört av kollegor om patienter som har haft frågor om journaltexten och i vissa fall även föreslagit ändringar.

Johnny Sternesjö och Per Sangfelt är överens om att provsvar är något som patienterna inte borde få tillgång till utan att få hjälp med tolkningen av formuleringar som exempelvis ”Förändringar i lungorna”.
– Ett sådant svar är svårt att sätta i händerna på någon och kan nog leda till mycket missuppfattningar och oro, säger Per Sangfelt.

Relaterat material

Vårdpersonal kräver att få påverka hälsokonton

Jens Krey

Teamledare – nyheter

jens.krey@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News