Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Personliga ombud framgång för vården av psykiskt sjuka

Publicerad: 15 Juni 2004, 12:46

Behovet av psykiatrisk vård minskar kraftigt hos de psykiskt sjuka som får ett personligt ombud. Istället ökar kontakten med primärvården och socialtjänsten. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen.


Att ha ett personligt ombud som stöd i rehabiliteringen har positiva och långvariga effekter, enligt rapporten Personligt ombud för personer med psykiska funktionshinder. Rapporten är en sexårsuppföljning av 96 av de 176 psykiskt funktionshindrade som deltog i den försöksverksamhet med personliga ombud som startade i tio kommuner 1996.  Sex år efteråt hade antalet dagar som klienterna var inlagda i den psykiatriska slutenvården sjunkit från 61 till 4 dagar. Det totala antalet inläggningar minskade från 91 till 34.  - Det här är ett tydligt tecken på att de personliga ombuden gör en effektiv insats, säger Lars Hansson, professor i vårdvetenskap på Lunds universitet, som har gjort rapporten.  Personliga ombud är en av de verksamheter som psykiatrisamordnaren Anders Milton lyft fram som exempel på hur samordningen för de psykiskt sjuka kan bli bättre. Ombudens insats innebär att det sociala skyddsnätet kring patienten stärks.  Egentligen kommunernas ansvar  I dag finns närmare 300 personliga ombud i nästan 75 procent av landets kommuner. Kommunerna får, genom statsbidrag, 25 000 kronor i månaden per ombud för denna verksamhet. Ombudet samordnar och stöttar den psykiskt sjuke så att denne får det stöd och den hjälp som han eller hon behöver i sin rehabilitering. Verksamheten är i dag permanent.  - Detta är en uppgift som egentligen är kommunens ansvar. Men när det inte fungerar så får man ta till andra medel. De studier som gjorts på verksamheten med personliga ombud visar att detta är en meningsfull och säkert även kostnadseffektiv insats, säger Lena Steinholz-Ekencrantz, utredare på Socialstyrelsen.  Rapporten visar även att klienternas kontakter med socialtjänsten har ökat. När studien inleddes 1996 hade 36 procent av klienterna kontakter med socialtjänsten, 2002 hade andelen ökat till 46 procent.  I takt med att behovet av psykiatrisk vård minskat har även kontakterna med primärvården ökat. Andelen som hade kontakt med primärvården steg från 18 procent till 31 procent.  - Det kan finnas flera orsaker till detta, som jag kan spekulera över. En är att patienter som är medicinskt färdigbehandlade inom psykiatrin istället vänder sig till primärvården för att få sin spruta eller sin medicin. Det kan även vara så att patienterna, med stöd av det personliga ombudet, har fått hjälp att identifiera somatiska besvär som de inte fått behandling för förut. När dessa upptäckts vänder de sig i högre utsträckning till primärvården för att få behandling. Vi vet, sedan tidigare, att psykiatrin är notoriskt dålig på att identifiera somatiska sjukdomar, säger Lars Hansson.  Upplever bättre livssituation  Många av patienterna som har eller har haft personligt ombud, har fortfarande någon form av kontakt med psykiatrin, 84 procent hade detta vid en tidigare utvärdering, 18 månader efter projektets start, och 73 procent har det fortfarande efter sex år.  - Men kontakterna blir som regel glesare, konstaterar Lars Hansson.  Sammantaget visar sexårsuppföljningen även att klienterna upplever en bättre livssituation sedan de fått det stöd som de personliga ombuden kan ge.  Det gäller såväl hälsa, boende och sysselsättning som relationer och sociala kontakter.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev