Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Politiker får kritik för brister på Drottning Silvias barnsjukhus

Publicerad: 12 mars 2003, 14:11

Socialstyrelsen kritiserar politiker i Västra Götaland för brister kring Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.


- De måste tydliggöra sitt uppdrag och tala om vad de vill att barnsjukhuset ska utföra, säger Eva Stolpe, byrådirektör vid Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Göteborg.  Socialstyrelsen har granskat fyra kliniker vid Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus: medicin-, kirurgi-, akut- och intensivvårdklinikerna. Och myndigheten konstaterar att det finns brister i hanteringen av journaler, remisser och läkemedel.  Det har bland annat förekommit att journaler har "försvunnit" och att patienter fått felaktiga doser på grund av otydliga anvisningar. Detta har lett till sju anmälningsärenden under 2001 och 2002, något som tillsammans med en skrivelse till från sjuksköterskor vid akutkliniken var upprinnelsen till Socialstyrelsens granskning.  Myndigheten ser problemen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i ett större perspektiv och riktar sin kritik till tre nivåer - mot verksamhetschefer vid de granskade klinikerna, mot sjukhusledningen för hela Sahlgrenska universitetssjukhuset och mot fem av Västra Götalands hälso- och sjukvårdsnämnder, som beställer sjukvård.  Enligt Socialstyrelsen är barnsjukhusets uppdrag i dag mycket otydligt, vilket leder till att patienter som eventuellt kan behandlas på annat håll ändå tas emot. Med en politisk beskrivning av uppdraget kan barnsjukhuset i stället hänvisa patienter till andra vårdnivåer och på så sätt avlastas, enligt Socialstyrelsens resonemang.  - Men då måste det finnas en instans att hänvisa patienterna till. Vi menar att hälso- och sjukvårdsnämnderna måste tänka igenom hela barn- och ungdomssjukvården, säger Eva Stolpe.  Till exempel är det i dag oklart hur sjukhusets ansvar ser ut när det gäller vissa kroniskt sjuka eller multisjuka barn, som under långa perioder vistas i hemmet, där de behöver mycket vård.  - Det kanske ska vara primärvården eller hemsjukvården som ansvarar för dem när de är i hemmet. Det behöver definieras i beställaruppdraget, menar Eva Stolpe.  Socialstyrelsen efterlyser även en bättre samordning med vuxensjukvården, ett uppdrag som faller på sjukhusledningen för Sahlgrenska universitetssjukhuset. En del lungsjukdomar och neurologiska sjukdomar, till exempel cystisk fibros, går i dag att behandla så framgångsrikt att barnen lever så länge att de så småningom kommer att behöva vårdas inom vuxensjukvården. I dag dröjer dock dessa patienter kvar inom barnsjukvården, vilket ökar belastningen.  - Inom hjärtsjukvården har en samordning påbörjats mellan barn- och vuxenvården, men inom övriga områden har man inte kommit i gång med en liknande verksamhet, säger Eva Stolpe.  Berndt Rhodin (s) är ordförande i en av de fem hälso- och sjukvårdsnämnder som kritiseras av Socialstyrelsen. Han kände inte till Socialstyrelsens beslut då Dagens Medicin ringer.  - Men på fredag ska vi träffas inom tre av hälso- och sjukvårdsnämnderna, och då kommer frågan att komma upp, säger han.  Senast i september vill Socialstyrelsen ha in rapporter från verksamhetscheferna vid de fyra klinikerna, från sjukhusledningen och de fem hälso- och sjukvårdsområdena.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev