Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Politikerna måste diskutera sjukvårdens finansiering

Publicerad: 30 juni 2009, 11:30

DEBATT: Finansieringen av framtidens sjukvård måste få en långsiktig lösning. Ändå fortsätter politiker att ignorera frågan, även under Almedalsveckan, skriver Kent Andersson, Trygg-Hansa.


Expert efter expert går nu ut och varnar för att skattepengarna inte kommer att räcka för våra krav på framtidens välfärdstjänster. Senast är det Per Borg, tidigare socialdemokratisk statssekreterare, som varnar för detta i den nyligen publicerade boken ”Välfärdens långsiktiga finansiering”. Borgs beräkningar visar på att det under de kommande 20 åren kommer att behövas tillföras upp emot 150 miljarder kronor för att klara av våra behov av välfärdstjänster. Tidigare har Björn Lindgren, professor i hälsoekonomi, bland annat räknat ut att fram till år 2040 väntas antalet vårddagar på sjukhus öka med 70 procent för dem som är 65 år och äldre, vilket innebär att sjukvårdens kostnader skulle stiga till en andel av skatterna på 36 procent, mot i dag 20 procent. En sådan ökning kan bara klaras med en kraftig neddragning av andra offentliga utgifter eller ett nytt sätt att finansiera sjukvården.

Bakgrunden till dessa apokalyptiska profetior är kombinationen av en åldrande befolkning och vår förmåga att behandla fler sjukdomar. Den medicinska vetenskapen tar hela tiden stora kliv framåt och vi ställer i takt med det högre och högre krav på sjukvården. Med all rätt tenderar vi att inte längre acceptera annat än den bästa vården, att utan väntetid få tillgång till den främsta läkarexpertisen och där få den senaste medicinen för att snabbt vara tillbaka på benen igen.

Svenska folket är lika oroade för denna utveckling som experterna. I en undersökning som TNS Gallup genomfört på uppdrag av Trygg-Hansa svarar fyra av tio att de inte tror att den offentliga vården kan leverera den vård som behövs i framtiden och nio av tio tror inte att vi kommer att klara av att korta vårdköerna.

Oron för att tvingas lita till sjukvården är också stor bland landets småföretagare. I en annan undersökning Trygg-Hansa genomfört (med hjälp av Wilke Research) frågade vi vilka som är de största riskerna för företagets verksamhet. 73 procent av småföretagarna svarade att den allra största oron känner man för egen sjukdom och konsekvenserna det skulle kunna få för verksamheten. Deras oro gör att de, liksom många andra, i allt större utsträckning tecknar egna privata sjukvårdsförsäkringar för att minska riskerna för exempelvis ett längre produktionsstopp på grund av sjukdom. Fler och fler företag tecknar sjukvårdsförsäkringar för sina anställda, nu senast Astra Zeneca, och även flera fackförbund som Ledarna, vissa Saco-förbund och TCO-förbund som till exempel Finansförbundet har sett till att deras medlemmar kan få en bra sjukvårdsförsäkring.

Den fråga vi måste ställas oss är varför inte något radikalt görs från politiskt håll för att hitta en långsiktig lösning. Visst är det viktigt att se till att vårdvalssystemet fungerar bra. Men det skapar knappast mer pengar för framtiden.

Vi skulle som försäkringsbolag kunna luta oss tillbaka och vara nöjda med att allt fler tecknar sjukvårdsförsäkringar för att själva gardera sig mot att systemet inte klarar av att möta deras behov. Men vi ser hellre att politikerna tar tag i frågan på allvar för att skapa en långsiktig lösning för helheten. Att privata sjukvårdsförsäkringar är en del av den framtida lösningen på finansieringsfrågan råder det ingen tvekan om. Vi kommer att finnas med på spelplanen. Frågan är på vilken planhalva och vilka regler som ska gälla? Med tydliga regler och en långsiktig lösning kan olika finansieringsformer för framtidens sjukvård fungera väl tillsammans, vilket också skulle ge oss försäkringsbolag tydliga spelregler.

Nästa år är det riksdagsval och vi kommer att se de politiska partierna tävla om väljarnas gunst med löften av olika slag. Vård och omsorg kommer att vara viktiga ämnen och småföretagarna en viktig målgrupp för de flesta partierna – i dag är ungefär 400 000 svenskar småföretagare. Men det är knappast något av partierna som med hedern i behåll kan lova offentliga lösningar på det problem som småföretagarna själva anser vara det största. För de inser, precis som Per Borg och Björn Lindgren, att ökade satsningar på exempelvis sjukvård via skatterna är en väg som kommer att bli allt svårare att följa.

Det enda rätta är att erkänna problemen och börja diskutera vägar mot en ansvarsfull, rättvis och långsiktigt hållbar finansieringsmodell, som inte klamrar sig fast vid gamla partipolitiska ställningstaganden, utan som tar utgångspunkt i verkligenheten och de framtidsprognoser som blir allt mer reella.

Kent Andersson, nordisk chef för sjukvårdsförsäkring, Trygg-Hansa

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev