Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Politisk styrning av vården döms ut helt av forskare

Publicerad: 19 November 2008, 13:01

Politisk styrning av vården döms ut helt av forskare

Politikernas genomslagskraft i sjukvårdsproduktionen är nästan obefintlig, enligt en ny avhandling. – Politikerna styr knappast någonting med någon kraft alls, säger forskaren Leif Anjou.


Vilken betydelse har politikerna för sjukvårdsproduktionen?

Ingen alls – eller marginell.

Det hävdar Leif Anjou, ekonom, jurist och mångårig revisor och partner vid Öhrlings Pricewaterhouse Coopers. Han har nyligen disputerat vid Handelshögskolan i Göteborg.

Hans avhandling är resultatet av sju års kartläggning av politisk styrning i landsting och kommuner.

Resultatet är deprimerande. Åtminstone för alla de politiker som sitter i landstingens och regio­nernas alla styrelser och nämnder.

– Politiska beslut har i princip ingen genomslagskraft alls, utöver att styra skatteuttaget och att hålla kostnaderna nere. Men inte heller där lyckas de helt. Politikerna tror att de är mer betydelsefulla än vad de är.

En förklaring, enligt avhandlingen, är att politikerna styrs av en politisk agenda som ofta blir viktigare än själva verksamheten.

– Det viktigaste verkar vara att bli omvald. Jag har hittat många exempel på politiker som fattar ett beslut i fullmäktige. Samma politiker kan sedan fatta ett helt motstridigt beslut i en lokal nämnd, till exempel en beställarnämnd, berättar Leif Anjou.

– Varför då? Jo, för att på hemmaplan prioriterar man ”sitt eget” sjukhus eller vad det nu kan vara, eftersom det är där man hämtar sina röster.

Behärskar inte området
Dessutom ska politikerna enligt Leif Anjou hantera ett område som de ofta inte förstår.

– Det finns hur många exempel som helst på förändringar, till exempel sammanslagningar, som inte lyckats på grund av att den medicinska professionen hade olika uppfattningar eller att motståndet var för starkt.

Eftersom politikerna är helt beroende av att verksamhetens egna företrädare tror på förändringen, kan de inte köra över den medicinska professionen. En konflikt kan dessutom leda till skriverier som gör att de förlorar väljare.

Henrik Hammar (m), regionråd i Skåne och ordförande i sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Landsting, håller delvis med om kritiken. Politikerna är för många, framför allt i Västra Götalandsregionen, anser han.

– Vi i Skåne har försökt att renodla mer än vad man gjort i exempelvis Västra Götaland. Där har de kvar beställar- och utförarnämnder på delregionalnivå, vilket gör att man både kan sitta på uppdragssidan och på utförarsidan, säger han.

Enligt Henrik Hammar är det ytterst viktigt att politikerna håller sig till ”vad-frågorna”, till vad som ska utföras, och inte lägger sig i hur det görs, något politikerna inte alltid lyckas med. Inte ens i Skåne. Till exempel om en kommunpolitiker blir invald i regionfullmäktige.

– Då kan det lokala mandatet kollidera med det regionala. Men det måste man ha respekt för, menar jag. Fördelen med det systemet är att den lokala förankringen blir bättre.

Politiker agerar vd och styrelse
Leif Anjou är kritisk till hur dagens politiska styrning är utformad. Han jämför med statliga myndigheter och aktiebolag där verkschefen respektive vd:n sköter den löpande verksamheten och regering eller styrelse fattar övergripande beslut.

I kommuner och landsting fungerar politikerna som både vd och styrelse.

– Privat argumenterar jag för att man bör renodla politikerrollen, att man skapar en rågång mellan dem. Men i så fall skulle man behöva göra om hela systemet.

Har granskat kommuner och regioner i sju år

I sitt avhandlings-arbete har Leif Anjou granskat all relevant dokumentation från tre kommuner och två regioner, Skåne och Västra Götaland. Skåne har granskats under en mandatperiod och Västra Götaland under två. Leif Anjou har studerat hundratals protokoll från styrelse- och fullmäktigemöten, årsredovisningar, budgetar och utrednings-dokumentation. Därtill har han gjort 200 intervjuer.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev