Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag06.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Poppis att bli KD-politiker

Publicerad: 24 juli 2014, 05:00

Stefan Redéen är landstingsfullmäktigekandidat för KD i Östergötland.

Foto: Stefan Jerrevång/Bildbyrån

I landstings- och region­valen är det Kristdemokraterna som har fått flest från vårdens yrken att engagera sig.


På listorna till höstens val i Sveriges 21 landsting och regioner är vårdens yrken väl representerade. Bland läkarna, sjuksköterskorna och barnmorskorna är det Kristdemokraterna som har flest kandidater i landstings- och regionvalen. Statsvetaren Magnus Hagevi vid Linnéuniversitetet i Växjö har forskat om samband mellan religion och politik, och är inte förvånad över att KD har många politiker som jobbar i vården.

– Jag tror att det handlar om två saker. Det ena är att partiet försöker profilera sig mot vård- och omsorgs­frågorna. Det andra är partiets koppling till kyrkan och speciellt frikyrkan. Det finns ett tydligt engagemang för vård och omsorg inom frikyrkan och inom kyrkan överlag, säger Magnus Hagevi.

Att det är just i de akademiska vårdyrkena som KD hittar många politiker förvånar honom inte heller.

– Inom frikyrkan är det många som går vidare till högre utbildning och i den gruppen är vårdyrkena överrepresenterade, säger Magnus Hagevi.

Kirurgen Stefan Redéen, som jobbar på Universitetssjukhuset i Linköping, känner igen sig i den bilden. Han är både engagerad i en frikyrka och landstingskandidat för Krist­demokraterna i Östergötland.

– Många med en kristen värdegrund jobbar i vården och vill arbeta för att förbättra för patienterna som är våra medmänniskor. Det handlar om att man ser engagemanget för sin nästa som viktigt, säger han.

Förutom viljan att arbeta för en kristen värdegrund så var det erfarenheterna från arbetslivet som drev honom in i politiken.

– Det jag har sett i mitt arbete som kirurg är att det behövs prioriteringar i vården. Det behövs en sjukvård som prioriterar de patienter som har störst medicinskt behov och inte dem som skriker högst, säger Stefan Redéen.

Han säger att alla politiker, oavsett partifärg, lyssnar på honom när han berättar om sina erfarenheter från 25 år i läkaryrket.

– Men man får lära sig att sitta på två stolar. Du behöver kunna skilja på den kliniska vardagen och rollen som politiker. När jag är politiker måste jag ha andra glasögon på mig än när jag jobbar som kirurg, säger Stefan Redéen

När det gäller undersköterskorna är det i stället Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som har flest kandidater i höstens val.

– Det tror jag handlar om att det finns en klasskonflikt som man engagerar sig utifrån, säger Magnus Hagevi.

I de övriga fyra yrkesgrupperna som Dagens Medicin har kartlagt finns det en tydlig borgerlig majoritet bland landstingskandidaterna. Fackförbunden Vårdförbundet, ­Läkarförbundet och Fysioterapeuterna är alla tre partipolitiskt obundna. Men både Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro och Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren har teorier kring varför de flesta i deras yrkeskårer som gett sig in i landstingspolitiken har valt att kandidera för något av de fyra allianspartierna.

– Socialdemokra­terna har haft svårt att uttala sig specifikt om våra professioner utan att samtidigt prata om undersköterskornas roll. Så jag kan förstå att en del av våra medlemmar inte vill engagera sig där på grund av det, säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet.

Heidi Stensmyren tror att många läkare har uppskattat alliansens sjukvårdspolitik.

– Det kan ha att göra med att alliansen har drivit frågor om vårdval som har engagerat många läkare. Alliansen har gjort många reformer på sjukvårdsområdet som har handlat om patientens delaktighet som jag också tror att många har uppskattat, säger hon.

SAMUEL ÅSGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev