Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Premiär för världens mest moderna akutröntgenavdelning

Publicerad: 22 Augusti 2002, 10:26

Bilddiagnostiskt centrum på Södersjukhuset i Stockholm ligger i frontlinjen. Inget annat akutsjukhus har så konsekvent använt ny teknik för den radiologiska vårdprocessen allt från röntgenremiss till läsning av röntgensvaret sker i samma system.


-  På ett sätt kan man säga att Sören Orehag och alla hans medarbetare gick i mål den 31 maj i år. Då invigdes det nya Bilddiagnostiskt centrum (bdc) vid Södersjukhuset i Stockholm, som består av den gamla röntgenavdelningen och klinisk fysiologi.  Men jobbet började naturligtvis långt tidigare.  - Jag och några av mina kollegor började hösten 1996 skissa på hur en ny digital radiologiavdelning skulle kunna se ut. Vilka undersökningar skulle vi göra och hur? Förslaget skulle också ta hänsyn till den strukturförändring som skedde inom Stockholms läns landsting där det slås fast att Södersjukhuset är ett basakutsjukhus, säger Sören Orehag, projektledare på bdc.  - Ett beslut var om man skulle genomföra all digitalisering samtidigt eller att ta övergången stegvis. Men nackdelen att jobba parallellt med både analoga och digitala lösningar fick oss att fastna för att genomföra allt på en gång, säger han.  Det innebar att personalen i princip gick hem från den gamla analoga avdelningen en fredag i april och måndagen efter gick till den nya digitala avdelningen. Flytten genomfördes utan att avdelningen behövde stänga och de flesta akutröntgenundersökningar klarades av.  Södersjukhusets profil som basakutsjukhus innebär helt andra krav på radiologiska undersökningar än vad som gäller på universitetssjukhus med stora inslag av forskning - sju av tio undersökningar är akuta.   Digital radiologiteknik hörde länge snarare hemma i forskningssammanhang än på en akutröntgenavdelning. Den tekniska kvaliteten på digitala skelett- och lungröntgenbilder var länge otillräcklig och kostnaden för hög för att tekniken skulle platsa i akutsjukvården.  Men sedan mitten av 1990-talet har teknik och kostnadsbild förändrats så att helt digitala lösningar i dag är attraktiva även för akutsjukvården.  - Att de flesta patienter som ska röntgas kommer direkt från akuten innebar att det var angeläget att få plats med den nya avdelningen i direkt anslutning till akuten. De gamla lokalerna var dåligt anpassade både till en övergång till modern teknik och den nya profilen, säger Sören Orehag.  Till slut hamnade man i lokaler som består av dels ombyggda gamla, dels helt nybyggda.  Ett mått på att de nya lokalerna utnyttjas mer effektivt än tidigare är att totalytan har minskat från 7000 kvadratmeter till drygt 5000. Antalet undersökningsrum har minskat från 30 till 23. Antalet gammakameror har minskat från fem till tre. Men produktiviteten har inte sjunkit.  - Vi har lovat att göra minst lika många undersökningar per år som före omorganisationen, det vill säga 130000 per år, säger Sören Orehag.  Under 1997 anslöts Hasse Forsberg till projektet med ansvar för bland annat tekniska specifikationer. Hasse Forsberg har bland annat arbetat med Pax Vobiscum i Örebro län som är en av de största installationerna av digitala radiologisystem i Europa.  - Den första frågan att ta ställning till var om vi skulle bygga den första verkligt digitala röntgenavdelningen, det vill säga att även remiss- och svarshanteringen sker utan papper. Alternativet var att bygga den sista avdelningen med analog teknik, säger Hasse Forsberg.  Landstingets beslut våren 1999 innebar att Södersjukhuset blir världens kanske mest moderna avdelning för diagnostisk radiologi. Men eftersom det skulle gå några år från upphandling till full drift och den tekniska utvecklingen är så snabb gällde det att formulera krav på utrustningen annorlunda jämfört med en mindre upphandling av en enda apparat.  - Så i stället för att prata om pixlar, gigabyte och dylikt talade vi i stället om vilken typ av undersökningar som skulle göras i vart och ett av de 23 undersökningsrummen. Vidare angav vi hur många undersökningar som skulle göras och hur mycket avbrott för teknikstörningar vi kunde acceptera, säger Hasse Forsberg.  En fördel med sådana anbudsförfrågningar är att leverantören då kan ta med även nya apparater som vid den tidpunkten inte är kända utanför företaget. Sjukhuset minskade därmed risken att levererad utrustning skulle bli tekniskt föråldrad.  Upphandlingen ledde fram till att landstinget den 17 april 2000 tecknade avtal med Sectra Imtec i Linköping och Siemens Medical Solutions. Siemens skulle leverera bildgivande utrustning och Sectra IT-lösningarna i systemet som binder ihop alla bildgivande apparater, granskningsstationer, bildarkiv och administration. Totalt var kostnaden cirka 120 miljoner, varav 90 miljoner föll på den medicinska utrustningen och 30 miljoner på IT-delen. Till det kom lokalkostnader för 260 miljoner kronor, men för de pengarna fick sjukhuset även ett nytt garage.  Redan när anbuden skulle utvärderas drogs den kliniska personalen på allvar in i arbetet. Mer än 50 personer ingick i 16 olika arbetsgrupper. Ergonomiska synpunkter låg högt upp på kravlistan och det gällde att i praktiken se till att den nya avdelningen skulle få goda arbetsbetingelser.  En del av detta var att slippa den tunga hanteringen av digitala bildplattekassetter som tidigare varit så vanliga på röntgenkliniker. I den senaste tekniken har man lyckats eliminera dessa - bildinformationen går med direkt in i bildsystemet utan att passera steget bildplattor-bildplatteläsare. Södersjukhuset är ett av de första sjukhusen i världen att rationalisera bort bildkassetterna. Från arbetsmiljöperspektiv är detta en mycket stor förbättring för personalen.  En annan skillnad mot många gamla röntgenavdelningar är att man redan vid bygget underlättat framtida förändringar av undersökningsrummen. Det är ofta svårt och dyrt att byta ut apparater för en typ av diagnostik som inte längre används mot modernare utrustning. På BDC byggde man direkt in generella grundlösningar för el, data etc.  Det som kanske mest visar att BDC ligger i frontlinjen jämfört med andra akutsjukhus av samma storlek är det "totala greppet"; det vill säga inte bara ersätta gammal analog teknik med ny digital teknik utan från grunden förändra arbetssättet.   För att klara detta anställdes Claes Kilander. Han hade tidigare arbetat med liknande frågor i Värmland.  - Det viktiga är att utveckla IT-stöd för hela vårdprocessen. För röntgens del gäller det att redan remissen till en undersökning ska komma in datavägen. Sedan ska den förbli där över tidsbokning, undersökning, granskning, röntgenrond etc tills ett svar på remissens frågeställning har lästs av den som skickade remissen, säger Claes Kilander.  Han hävdar att en stor del i poängen med att använda den digitala tekniken går förlorad om man väljer andra lösningar.  På frågan om vad som är en radiologisk vårdprocess är svaret "att producera bilder" felaktigt, menar han.  - Det enda rätta svaret är "att ge svar på den diagnostiska frågan i remissen", säger han.  Att all information i systemet finns tillgänglig överallt för alla, förutsatt att man har rätt behörighet, är en förutsättning för att åstadkomma nytänkandet i organisationen.  Tekniska prestanda på utrustning och IT-lösningar ska optimeras för användarnas behov.  - Något annat vore som att asfaltera kostigar. Det vore meningslöst att ställa in bildskärmar som visar röntgenbilder överallt om man inte ändrar sitt sätt att arbeta, säger Claes Kilander.

Sten Erik Jensen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev