Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Primärvården växer enligt planerna

Publicerad: 4 mars 2003, 13:38

Regeringens planer för utbyggnaden av primärvården håller tidsschemat. Roger Molin, Landstingsförbundet, anser att mycket talar för att man kommer att klara målet på 6 000 allmänläkare i primärvården vid slutet av 2008.


Vid utgången av 2002 var antalet allmänläkare verksamma inom primärvården till och med något fler än den nationella handlingsplanen angivit som mål.  Enligt den nationella handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården som riksdagen beslutade om i november år 2000 ska antalet familjeläkare varje år öka stegvis för att vid utgången av 2008 uppgå till 6 000 - det vill säga i genomsnitt en läkare per 1 500 invånare.  För att nå dit behövs det ett årligt nettotillskott om 220 familjeläkare fram till och med 2005, och därefter ytterligare 200 per år fram till 2008. I slutet av år 2002 skulle det därför behövas totalt 4 740 allmänläkare som är verksamma i primärvården - ett mål som nu både har nåtts och överträffats.  En kartläggning från Landstingsförbundet visar nämligen att det vid årsskiftet 2002/2003 fanns 4810 allmänspecialister i primärvården. 3540 av dem arbetade vid förvaltningsdrivna vårdcentraler, 890 arbetade vid vårdcentraler som drevs på entreprenad eller med vårdavtal och 380 verkade som privata vårdgivare med ersättning enligt den nationella taxan.  Landstingsförbundets siffror tyder dock på en minskning av antalet allmänläkare i primärvården sedan slutet av 2001, då en första kartläggning gjordes. Enligt denna fanns det 4914 familjeläkare vid årsskiftet 2001/2002, vilket skulle innebära en minskning med 2,1 procent under det senaste året.  Roger Molin, biträdande avdelningschef för Landstingsförbundets avdelning för hälso- och sjukvårdspolitik och ansvarig för stödet till landstingen i genomförandet av handlingsplanen, tror dock att minskningen är skenbar och beror på en osäkerhet i statistiken.  - Min bedömning är att det inte handlar om en verklig minskning, utan snarare om att siffrorna för 2001 inte var lika tillförlitliga som de för 2002. Förra året var det ju första gången vi gjorde den här kartläggningen, säger han.  Oavsett vilket är det uppenbart att det har skett en ökning av antalet läkare på vårdcentraler som drivs på entreprenad, enligt de tillgängliga siffrorna med 10,7 procent. Detta beror till viss del på att allt fler enheter läggs ut på entreprenad, men kan också tyda på att entreprenaderna är mer attraktiva som arbetsplatser.  Roger Molin tror att landstingen skulle tjäna på att se över sina arbetsformer.  - När man lägger ut en verksamhet på entreprenad får man ett tydligare uppdrag och en tydligare koppling mellan ersättning och utfört arbete. Det råder ingen som helst tvekan om att det vore bra om man kunde åstadkomma en liknande tydlighet visavi de förvaltningsdrivna vårdenheterna, säger han.  Drygt 1 000 ST-läkare beräknas vara färdiga allmänspecialister före utgången av 2008. Därtill har landstingen avsatt pengar för att anställa ytterligare 760 allmänläkare. För närvarande bemannas 300 av dessa tjänster av vikarier och hyrläkare i väntan på att en fast rekrytering ska kunna ske.  Kommer landstingen att kunna hålla tidsplanen och ha 6 000 allmänläkare i primärvården vid slutet av 2008?  - Det finns en del som talar för det. Rekryteringarna man har gjort utomlands börjar snart bära frukt, liksom det ökade antalet ST-anställningar. Men många av de insatser som drogs igång till följd av handlingsplanen ger utdelning först på sikt - det tar helt enkelt några år innan doktorn kan stå där ute i full produktion, säger Roger Molin.  - Det måste man ha respekt för. Det här tar tid och det är många pusselbitar som ska falla på plats för att vi ska klara vårt mål.

Annica Lundbäck

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev