Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Prishöjningar på generika kostar landstingen miljoner

Publicerad: 26 februari 2009, 07:20

Den så hyllade generikareformen fungerar allt sämre. Generikatillverkarna har börjat höja sina priser kraftigt, vilket kostar landstingen mångmiljonbelopp.


Den generiska substitutionen infördes i Sverige i oktober 2002. Den innebär att apoteken ska byta till billigaste likvärdiga kopia, såvida läkaren inte har angivet på receptet att ett utbyte inte får ske. Systemet anses vara ett av världens bästa när det gäller att pressa priserna på generika.

Men nu slår en mängd personer som Dagens Medicin har talat med larm om att utbytesreformen fungerar allt sämre, sedan generikaföretagen börjat chockhöja sina priser.

– Det är horribelt. En gång kan en person få betala 40 kronor för sin medicin, medan den kan kosta 400 nästa gång, det är helt orimligt både för patienten och för samhället, säger en apotekschef som vill vara anonym.

Magnus Thyberg, handläggare för läkemedelsfrågor på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har märkt att problemet ökar.

– Det är landstingen som förlorar på det här och vi har sedan en tid tillbaka sett att detta är ett växande problem, säger han.

Att landstingen får stå för den ökade kostnaden beror på att patienterna snabbt kommer upp i läkemedelskostnader på 1 800 kronor och därmed får frikort, som bekostas av landstingen.
Så här går det till när landstingen får betala för mycket för generika:

Ett generikaföretag sätter det lägsta priset på exempelvis omeprazol, som används mot bland annat magsår. Därmed är det i princip bara det företaget som ska sälja omeprazol i Sverige under den kommande månaden, och en stor mängd apotek beställer läkemedel från företaget.

Vid nästa månadsskifte chockhöjer företaget priset på omeprazol för att lagret börjar ta slut eller för att företaget hoppas att apoteken ska fortsätta ta hem preparatet trots att det inte längre är billigast. När ett generika inte längre är billigast ska det egentligen inte sälja alls kommande månad. Men i praktiken kan företagets försäljning bli ganska stor. Detta av två skäl:

» Apoteken har det dyra omeprazolet i lager, och även om det är möjligt att returnera det så är detta besvärligt och ökar risken för fel. Alltså väljer apoteken ofta att sälja det i stället, vil­ket inte är så svårt eftersom många kunder har frikort.

» En del apotek beställer omeprazol från ett företag som föregående månad var billigast, trots att det nu höjt sitt pris kraftigt.

Bo Gunnarsson, apotekare i Apoteket AB:s ledningskansli, förnekar att sådana slentrianbeställningar görs.
– I vårt beställningssystem får man en varningsflagg om man vill beställa ett preparat som inte är det billigaste. Därför kan jag säga att detta inte sker av slentrian eller slöhet, säger han.

Men Magnus Thyberg håller inte med:
– Slentrianbeställningar görs, det är jag övertygad om, även om jag inte kan säga hur vanligt det är.

Hans bild bekräftas delvis av Anders Jungbeck, vd för generikaföretaget Ratiopharm och styrelseledamot i Föreningen för generiska läkemedel.

– Visst är det så att det finns en eftersläpning som gör att man kan sälja trots att man inte har det lägsta priset. Det kan bland annat bero på att vissa företag som sätter lägst pris har dåligt renommé när det gäller leveranssäkerhet, säger han.

Ingen av dem som Dagens Medicin talat med kan säga exakt hur mycket landstingen förlorar på höjda generikapriser, men allt talar för att det handlar om åtskilliga miljoner.

– Det här måste man ordna till när apoteksmarknaden omregleras den 1 juli. Man kan tänka sig en tidsgräns för hur länge apotek får sälja från sina lager eller att man säkerställer att apoteken verkligen bara lämnar ut det billigaste läkemedlet, säger Magnus Thyberg.

Apoteket tjänar på chockhöjning

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev