Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Problem med hjärtan och kärl viktig riskfaktor i fattiga länder

Publicerad: 16 augusti 2006, 08:22

KRÖNIKA: Alla åldras vi och detta ger för många en ökad risk att insjukna i de stora folksjuk­domarna typ 2-diabetes och hjärt­-kärlsjukdom, vanligtvis efter en period av förhöjda riskfaktorer som glukosintolerans, hypertoni och hyper­lipidemi.


Det biologiska åldrandet kan mätas på olika sätt, bland annat genom bestämning av telomerlängd eller telomeras. Detta har väckt vetenskapligt intresse, även om det bara rör sig om åldrandemarkörer som sannolikt inte är av kausal betydelse.   Nu har forskare kunnat belägga att personer som har diabetes har ett förtida åldrande på 15 år jämfört med en icke-diabetisk grupp (Lancet 2006;368:29-36), något som har väckt stor uppmärksamhet.

I sin studie genomförde forskarna 1994 en analys av 379 000 individer med dia­betes i Kanada. De jämförde de kardiovaskulära riskerna hos dessa personer med motsvarande risker hos 9 miljoner icke-diabetiker under en uppföljningstid på sex år.

Resultatet pekar på att diabetiker under denna tid, trots behandling, uppnådde högriskstatus vid 48 års ålder (män) respektive 54 år (kvinnor). Som högriskstatus definerades en risk på 20 procent eller mer att insjukna i hjärt-kärlsjukdom inom tio år.

Jag vill dock peka på att detta registrerades under en tid innan modern lipidsänkande behandling blivit vanlig för diabetiker. Författarna anger även att dessa tidigarelagda risker inte sågs hos unga diabetiker, yngre än 40 år. Det ska också bli mycket intressant att se huruvida nya behandlingsstudier med ACE-hämmare (ramipril) eller glitazoner (rosiglitazon) kan bromsa denna utveckling.

Ålder är förvisso en dominerande riskfaktor för sjukdom och död, men det finns även en rad andra riskfaktorer av global betydelse, nyligen beskrivna i Lancet (2006;367:1747-57).

Forskarna har baserat sin studie på uppgifter från 2001 beräknat på 56 miljoner globala dödsfall detta år, samt med perspektiv på utvecklingen sedan 1990.

Bland de tio ledande orsakerna till den globala sjukdomsbördan återfanns perinatala förhållanden, lunginfektion, ischemisk hjärtsjukdom, cerebrovaskulär sjukdom, hiv/aids med flera.   Forskarna konstaterar att ischemisk hjärtsjukdom och cerebrovaskulär sjukdom har blivit den ledande dödsorsaken såväl i höginkomstländer (27 procent av alla dödsfall) som i länder med låg eller medelinkomst (21 procent). Bland riskfaktorerna för den globala mortaliteten återfanns högt blodtryck, rökning och hyperkolesterolemi i topp.

I vårt eget land ger detta legitimitet åt förebyggande åtgärder mot aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom, vilket nyligen beskrivits i ett dokument från Läkemedelsverket (2006). Samtidigt måste medicinskt bistånd ökas för befolkningar i nöd. Det biståndet får inte bara inriktas på de traditionella "fattigdomsriskfaktorerna". utan även gå till insatser för att motverka rökning och hypertoni.

I en globaliserad värld måste även den preventiva medicinen planeras globalt. Åtgärder mot rökning kan till exempel bidra till att minska sociala hälsoklyftor då rökning svarar för mer än hälften av överdödligheten i låg socialklass (Lancet 2006; 368:367-70).

Peter M Nilsson  docent, universitetslektor, Universitetssjukhuset Mas i Malmö

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News