Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Professor vill låta sjukhus betala för onödiga fel

Publicerad: 4 september 2007, 13:02

Låt sjukhusen själva betala för de fel och misstag de gör i vården. I så fall skulle både kvaliteten och produktiviteten öka avsevärt, hävdar professor Bengt Arnetz.


Inom den svenska sjukvården finns ingen direkt koppling mellan kvalitet och den ersättning sjukhusen får från landstingen för olika typer av ingrepp.

Därför bör landstingen låta sjukhusen stå för kostnaderna när de gör undvikbara fel, misstag som varje år orsakar onödigt lidande och stora kostnader.

Det tycker i alla fall Bengt Arnetz, professor i socialmedicin vid Uppsala universitet, som har forskat på olika incitamentsstrukturer inom sjukvården, både i Sverige och utomlands.

– Det kan handla om allt från infektioner till kvarglömda dukar efter en operation, det vill säga fel som sjukhusen hade kunnat förebygga med bättre rutiner. Som det är i dag kostar det sjukhusen inget att slarva, inget som märks direkt i alla fall. Med ett sådant här system skulle det bli direkt lönsamt för sjukhusen att arbeta ännu mer med kvalitet, säger han.

Idén kommer från USA där Medicare, det offentliga sjukvårdssystemet för dem som är äldre än 65 år, från och med den 1 oktober i år inför ett er­sätt­nings­system där sjukhusen själva får stå för kostnaderna för sju olika väl­definierade tillstånd som sjukhusen själva orsakat på grund av rent slarv eller bristande rutiner.

Saknar direkta kopplingen
Två exempel är infektioner orsakade av katetrar i urin­vägarna eller av centrala venkatetrar. Det senare orsakar fler än 14 000 dödsfall i USA varje år.

– Infektioner orsakade av sjukvården är ett jätteproblem i USA. Samma problem finns även i Sverige. Det finns inget som säger att den här modellen inte skulle fungera här. I Sverige finns en rad indirekta incitament för att höja kvaliteten, som DRG-poäng och så vidare. De har effekt men det vi saknar är den direkta kopplingen mellan ersättning och det faktiska slutresultatet, säger Bengt Arnetz.

Men USA och Sverige är ju rätt olika, framför allt vad gäller finansieringen av sjukvården?

– Ja, men oavsett om den är privat eller offentligt finansierad så är målet lika, att få ut så mycket som möjligt av de pengar man stoppar in. I USA blir det ett offentligt finansierat system, Medicare, som blir först med det här, vilket är lite intressant.

Mer vård för mindre pengar
Bengt Arnetz är även professor i yrkes- och miljömedicin vid Wayne State University i bil­industrins huvudstad Detroit i Michigan, USA, där hans forskning är fokuserad på hur sjukvården kan bli så effektiv som möjligt för att bland annat hjälpa den problemtyngda bilindustrin.

– Här i Detroit står de stora bilföretagen som Chrysler, GM och Ford, nästan för alla anställdas sjukförsäkringar. GM har bara ett par hundra tusen anställda men betalar ersättningar av olika slag till 1,3 miljoner människor. Självklart är GM intresserat av att få ut mer av den sjukvård som företaget betalar för. I Sverige är vi på väg att få en liknande situation med allt fler äldre och en allt mindre skattebas. Vi måste alltså producera mer sjukvård för mindre pengar – frågan är bara hur.

Läs även: Sjukhus struntar i att anmäla fel

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News