Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Propellerpump ger chockat hjärta tid för återhämtning

Publicerad: 13 maj 2002, 13:49

En propellerpump som förs in via lårbensartären till aortabågen kan bli en livräddare för patienter med kardiogen chock. Pumpen är uppfunnen av kardiolog Öyvind Reitan vid Universitetssjukhuset i Lund, och utvecklas nu av det svensk-tyska företaget Jomed.


Omkring 5 procent av alla som får en stor hjärtinfarkt drabbas av kardiogen chock. Tillståndet innebär att det systoliska blodtrycket går ner till under 80 mmHg. Den minutvolym som hjärtat orkar pumpa ut reduceras kraftigt. Förutom att en del av hjärtmuskeln förstörs blir andra delar temporärt funktionsodugliga, vilket leder till hjärtsvikt. Fenomenet kallas på engelska stunning. Om belastningen på hjärtat kan reduceras under det akuta chocktillståndet, kan hjärtat återhämta sig.

Läkemedelsbehandling tar sikte på att bland annat reducera trycket, genom att vidga kärlen i det stora kretsloppet. Därmed blir motståndet mindre för det försvagade hjärtat. Men ibland räcker det inte med läkemedelsbehandling. På några timmar kan patienten utveckla njursvikt, genom att njurarna inte får tillräckligt med syresatt blod. Mortaliteten vid kardiogen chock ligger mellan 50 och 80 procent.  Sedan länge finns det olika sätt att mekaniskt avlasta hjärtat vid ett akut svikttillstånd. I dag används framför allt en ballongpump som förs in i aortas nedåtstigande del.  Ballongpumpen fungerar så att den fylls och töms på heliumgas. På så sätt modifieras trycket i aorta, och hjärtats vänsterkammare kan lättare tömma sig. Ballongpumpen är dock synkroniserad med hjärtats egen rytm, vilket kan ge upphov till problem om patienterna utvecklar oregelbunden hjärtrytm. Och tyvärr är arytmier ganska vanliga bland patienter med kardiogen chock.  Sedan 1992 har därför Öyvind Reitan vid Universitetssjukhuset i Lund arbetat på att utveckla en effektivare pump. Utvecklingsarbetet har lett till en doktorsavhandling och ett världsomfattande patent.  Pumpen ökar trycket till organen  Teorin bakom propellerpumpen är att trycket ska minska på den sida som vetter mot hjärtats vänsterkammare, och därmed avlasta det sviktande hjärtat. Samtidigt ska pumpen öka trycket på blodet som ska ut till kroppens organ, så att exempelvis njurarna inte sviktar på grund av syrebrist.  Efter djurförsök på friska grisar skapade Öyvind Reitan en djurmodell med kalvar, där man med läkemedel minskar hjärtats pumpförmåga. När propellerpumpen sedan testades visade den en tydlig effekt.  - Våra mätningar visade att trycket före propellern sjönk med 9mmHg 30 sekunder efter att vi startat pumpen. Efter propellern ökade trycket ut till kroppens organ med 17 mmHg, berättar Öyvind Reitan.  I december år 2000 fick han möjlighet att prova sin propellerpump på en mycket svårt sjuk patient med kardiogen chock. Patienten behandlades på ett sjukhus i London och hade efter tre dygn i respirator utvecklat njursvikt. Det var således en terminalt sjuk patient som genom testet med propellerpumpen kunde få en avlastande behandling.  Pumpen fördes på plats och kopplades in under två timmar. Patientens hjärtminutvolym ökade omedelbart med 30 procent, till normala värden. Pumpen fungerade alltså även på människa.  De betänkligheter som funnits mot propellerpumpen har varit av två typer: dels att pumpen skulle slå sönder röda blodkroppar och därmed åstadkomma hemolys, dels att den skulle bidra till proppbildning i samband med att blodplättar klibbar fast vid de mekaniska delarna.  Detta är ett problem som alla mekaniska pumpar har och som ökar med tiden de används.  För att minska riskerna för proppbildning har pumpen designats så att turbulens eller stillastående blod inte ska uppstå runt pumpens olika delar. De tester som gjorts har, enligt Öyvind Reitan, varit lovande.  - Risken för hemolys är helt försumbar. Våra djurexperiment pekar på att propellern skadar mindre än 1promille av de röda blodkropparna, efter 24 timmars användning, säger Öyvind Reitan.  Patientstudie i Lund planeras  Företaget Jomed, som är en av världens största stenttillverkare, utvecklar nu pumpen på licens. Det som närmast står på tur är en serie djurförsök på kalvar med den senaste versionen av propellerpumpen. Dessa försök beräknas starta i maj, och är nödvändiga för ett godkännande i både USA och Europa.  Om dessa försök går bra räknar Öyvind Reitan med att få göra en observationsstudie på tio patienter med kardiogen chock, kanske redan till hösten. Denna studie kommer att göras vid bland annat Universitetssjukhuset i Lund.  - Uppföljningstiden på dessa svårt sjuka patienter är ju bara några dagar, sedan vet vi besked om pumpen gör nytta. Visar det sig att den kan reducera den mycket höga mortaliteten tror jag att propellerpumpen kan finnas på marknaden redan nästa år, säger Öyvind Reitan.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev