Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Prostataoperation styrd av robot kan rädda potensen

Publicerad: 22 April 2002, 12:56

Robotkirurgi kan minska riskerna för impotens och inkontinens vid prostatacancer. Det hävdar professor Peter Wiklund vid Karolinska sjukhuset i Stockholm som nyligen genomförde en av Skandinaviens första robotstyrda operationer av prostatacancer.


PLASTKIRURGI. Peter Wiklund, till vänster, och Stefan Carlsson har utfört de sex robotoperationer som hittills utförts i Sverige vid cancer i prostata. På en av bilderna sitter Peter Wiklund vid robotkontrollören. Med hjälp av handtag styr han instrumentens alla rörelser. Han kontrollerar kamerans läge och instrumentens position inne i patienten via tre fotpedaler. Foto: Anders Kallersand.  ..................................................  Ovanför mannen som ligger sövd på operationsbordet hänger en 500 kilo tung robot som är helt insvept i skyddande plast. Två armar sticker ut och försvinner in i mannens buk. Han har cancer i prostatan och hela körteln ska tas bort.  Armarna ser ut att röra sig av sig själva. Men ett par meter bort sitter kirurgen Peter Wiklund och styr minsta rörelse med robotkontrollören, som består av en kameramonitor och handtag för båda händerna. Assisterande läkare Stefan Carlsson står vid patientens sida och håller i ytterligare två instrument som han styr manuellt.  Professor Peter Wiklund och avdelningsläkare Stefan Carlsson arbetar som urologer vid Karolinska sjukhuset i Solna. De har utfört de tidigare fem robotoperationer av prostatacancer som hittills gjorts i Sverige. I hela världen har man genomfört knappt 400 robotstyrda operationer vid prostatacancer.  På monitorn framträder patientens inre tredimensionellt, samtidigt som Peter Wiklunds alla rörelser, som klipp eller pincettag, förs vidare från handtagen till de instrument som sitter på robotens armar inne ipatienten.  - Det känns precis som att ha händerna på plats inne i buken, förklarar han.  Via tre fotpedaler kontrolleras kamerans läge, instrumentens position och det instrument som används för att frilägga området runt körteln.  De flesta prostataoperationer sker med hjälp av öppen kirurgi. Vid robotoperationer används däremot titthålsteknik. Det innebär att hela operationen sker genom fem små öppningar i patientens bukvägg.  Bukfetma fick roboten på fall   Robotens armar förs in via två mynningar samtidigt som en kamera registrerar hela operationen genom ett hål i naveln. I två andra hål kan Stefan Carlsson sticka ned ytterligare instrument eller suga vätska.  - Det viktiga är att få bort så mycket som möjligt av cancern, utan att skada urinrör, nerver och blodkärl, berättar Peter Wiklund.  Studier har visat att titthålskirurgi vid prostatacancer minskar risken både för impotens och inkontinens.  - Nu hoppas vi att roboten ytterligare ska minska risken för komplikationer. Men det är ännu för tidigt att säga, förklarar Peter Wiklund.  Roboten ökar precisionen, jämfört med vanlig titthålskirurgi. Rörligheten är större och ett speciellt filter minskar skakningar och darr på handen hos operatören. Roboten kan också skala ned grova rörelser till cirka 20 procent av ursprungsrörelsen. Dessutom ingår en kamera med hög upplösning som gör det lättare att se anatomiska strukturer.  - Detta gör att vi kan undvika skador på urinröret och de nerver som kontrollerar mannens potens, säger Peter Wiklund.  Men dagens patient är svåropererad, bland annat på grund av mycket fett i buken. Efter fem timmar beslutar Peter Wiklund att gå över till öppen operation.  - Dessutom visade sig prostata vara mycket större än vi trodde, berättar Peter Wiklund.  De robotoperationer som genomförts hittills har tagit fyra till fem timmar, nästan dubbelt så lång tid som en öppen operation.  - Vi kan korta operationstiden allt eftersom vi blir bättre. Det är viktigt, eftersom kort operationstid generellt är förknippat med färre komplikationer, säger han.  Riskerna vid en robotoperation liknar dem vid vanlig titthålskirurgi. Instrumentportarna kan skada tarmarna och risken för blodpropp i njurkärlen ökar, något som generellt gäller vid titthålskirurgi.  Kort vårdtid men dyra instrument  Men tack vare att ingreppet blir mycket mindre, kan patienterna lämna sjukhuset redan efter två till tre dagar, jämfört med fyra till fem dagar efter öppen operation.  - Det innebär minskade sjukhuskostnader. Å andra sidan kostar instrumenten till varje operation  10000 kronor. Men vi hoppas att robotoperationer ska leda till färre komplikationer och biverkningar för dessa män, säger Peter Wiklund.

Cecilia Odlind

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev