Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag14.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Psykiatrireformen inte problemet

Publicerad: 23 September 2003, 12:35

Det är neddragningar inom offentlig sektor som drivit ut de psykiskt sjuka på gatorna, inte psykiatrireformen. Det hävdar forskaren Urban Markström, vid Umeå universitet, som granskat psykiatrireformen.


Urban Markström pekar på att reformen utvecklat många nya fungerande arbetssätt inom den kommunala socialtjänsten. Men han betonar att resurserna inte räcker till att ta hand om de mellan 50.000 och 100.000 psykiskt funktionshindrade i Sverige. Han varnar för att enbart mer pengar till rättspsykiatrisk vård inte löser några problem.  - Det skulle behövas fler alternativa former av vård och stöd, gärna i form av daglig verksamhet där kamratstöd ingår, säger Urban Markström.    Han menar dessutom att arbetet med psykiskt sjuka måste få högre status för att locka ny arbetskraft och minska personalbristen inom psykiatrin.   Urban Markström är också verksam vid Socialt psykiatriskt kunskapscentrum i Umeå som har till uppgift att stimulera verksamhet för de psykiskt sjuka i Västerbottens kommuner och att utveckla forskning inom socialpsykiatri. Verksamheten stöds bland annat av Västerbottens läns landsting och Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH.   I första hand ett storstadsproblem  I februari i år doktorerade Urban Markström på den svenska psykiatrireformen. Syftet med psykiatrireformen, som infördes 1995, var att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionshinder. Kommunerna är huvudansvariga för detta medan landstingen är ansvariga för de medicinska läkarinsatserna.  Urban Markström tillbakavisar de anklagelser som idag riktas mot psykiatrireformen efter den senaste tidens vansinnesdåd.  - Ofta blandar man samman reformen med nedläggningarna av de stora mentalsjukhusen som skedde tio år före psykiatrireformen, säger Urban Markström.  Istället menar han att det är effekterna av de stora neddragningar som skett inom offentlig sektor som vi i dag ser följderna av.   - I första hand är det här ett storstadsproblem som drabbat Stockholm. Människor med stora behov blir plötsligt synliga när det saknas resurser i samhället, konstaterar han.  Urban Markström menar att det är självklart att vi blir provocerade av att konfronteras med människor i misär.  - Vi blir också rädda för dem som vi uppfattar som okontrollerbara, säger han.  Ifrågasätter påståenden  Urban Markström ifrågasätter också påståenden om att psykiatrireformen skulle ha drivit ut patienterna på gatan. Det finns det egentligen inget belägg för att påstå, menar han.  - Vi vet inte om det är människor som tidigare varit mentalpatienter som i dag är hemlösa. Det kan lika gärna vara så att människor blir psykiskt sjuka av att vara hemlösa, säger han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev