Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Psykisk ohälsa drabbar finländare

Publicerad: 1 november 2006, 10:51

Finländare är den invandrargrupp som löper störst risk att drabbas av allvarlig psykisk sjukdom. Som grupp mår de sämre än flyktingar.


Ungefär 20 procent av den svenska befolkningen är immigranter i första eller andra generationen. Teresa Saraiva Leão, distriktsläkare på Liljeholmens vårdcentral i Stockholm, har studerat deras psykiska hälsa.

I det arbetet har hon använt sig av Migmed, en databas uppbyggd på Centrum för allmänmedicin i Huddinge, där avidentifierad information om den vuxna befolkningen i Sverige ingår. Ur databasen har hon hämtat uppgifter om psykisk hälsa hos första och andra generationens immigranter, som har delats in i arbetskraftsinvandrare, flyktingar och finländare. Gruppen finländare, som egentligen tillhör arbetskraftsinvandrarna, studerades särskilt eftersom de är Sveriges största invandrargrupp.

Den undersökta gruppen var i åldrarna 20–39 år. Alla riskanalyser har tagit hänsyn till socioekonomisk status.

Högst risk att drabbas av psykossjukdom löper finländare, särskilt finländska kvinnor. Risken att första generationens finländska kvinnor ska drabbas av schizofreni är 2,5 gånger högre än för svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. Hos finländska män är motsvarande risk ökad 1,5 gånger.

Första generationens finländare löper även större risk att drabbas av missbruk, framför allt av alkohol. Totalt är risken ökad 3,6 gånger för båda könen när det gäller sjukhusinläggning till följd av alkoholmissbruk.

– Det är känt sedan tidigare att alkoholkonsumtionen och vårdkostnaderna för alkoholrelaterade sjukdomar är högre i Finland än i Sverige. Det följer med dem som flyttar hit, säger Teresa Saraiva Leão.

Alkoholkonsumtion och psykisk sjukdom är tätt förknippade. Därför planeras en studie som tar hänsyn till alkoholmissbruk för att se hur det påverkar risken för psykisk sjukdom.

Hos första generationens flyktingar sågs enbart en ökad risk för andra psykoser än schizofreni. Bilden såg annorlunda ut för andra generationens flyktingar, som löpte en upp till fördubblad risk att drabbas av schizofreni.

– Det är väldigt ledsamt att få det här resultatet. Min hypotes var att andra generationens invandrare, framför allt dem med en förälder född i Sverige, skulle ha ungefär samma risk för psykisk ohälsa som den svenskfödda majoritetsbefolkningen, men den verkar inte stämma, säger Teresa Saraiva Leão.

Men studien visar även att första generationens flyktingar har en halverad risk att bli inlagd på sjukhus på grund av alkohol- eller drogmissbruk jämfört med svensk majoritetsbefolkning.

En rimlig förklaring kan enligt Teresa Saraiva Leão vara att en stor del av den första generationens flyktingar som hon har undersökt kommer från muslimska länder i Asien.

– Sannolikt tar invandrare med sig alkoholvanor och hälsorelaterade beteenden från sina hemländer. Först med tiden blir dessa mer lika den svenska befolkningens, säger Teresa Saraiva Leão.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev