Psykiskt sjuk gravid ska fortsätta ta medicin

Den samling läkare som ingår i Svenska sällskapet för bipolär sjukdom är oroliga. Det händer allt för ofta att kvinnor som medicineras för affektiva psykiska sjukdomar, som depressioner eller bipolär sjukdom, panikslutar med sina läkemedel av rädsla för att dessa ska skada fostret.

Ofta gör de detta på eget initiativ, men ibland också med sin behandlande läkares goda minne. Tyvärr kan det som var tänkt att skydda få rakt motsatt effekt, berättar psykiatern Mats Adler, överläkare på affektiva mottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

– När medicineringen sätts ut kan både kvinnan och fostret hotas, säger han.

Mats Adler är en av de läkare som talar vid dagens symposium. Syftet med symposiet är att skapa uppmärksamhet om riskerna och nyttan med läkemedelsbehandling mot affektiva sjukdomar hos gravida och ammande kvinnor. I dag, hävdar han, är många okunniga.

– Rädslan för psykofarmaka vid graviditet är överdriven bland både läkare och allmänhet, säger Mats Adler.

Manisk period kan orsaka missfall
Orsaken är, tycker han, att diskussionen om psykofarmaka under graviditet blivit allt för ensidig. Fokus ligger främst på de risker som läkemedelsbehandlingen kan innebära för fostret.

Många typer av psykofarmaka kan ge missbildningar hos foster. Men att dessa läkemedelsrisker kan vara långt mindre än den fara mamman utsätter sig och sitt foster för om hon slutar ta medicinerna och drabbas av återfall, är däremot mindre känt, tror Mats Adler.

Kvinnor med svår sjukdom, återkommande depressioner eller manier, bör därför fortsätta med medicineringen.

– Ett återinsjuknande i manisk period innebär svår stress och kan vara kopplat till missfall. En period av depression innebär ofta att kvinnan missköter sin hälsa, att hon äter dåligt och blir stressad. Den yttersta konsekvensen är självmord, säger Mats Adler.

Lyckat samarbete med psykiatrin
Någon säker statistik över hur stort problemet är finns inte. Svenska data saknas helt. Men studier från Storbritannien visar att psykisk sjukdom är den främsta dödsorsaken bland nyblivna mödrar. Med rätt beredskap och vård går sådana tragedier att förebygga, menar Mats Adler.

I Stockholm pågår sedan tre år lyckade samarbeten med just det syftet. Såväl på Karolinska universitetssjukhuset som på Södersjukhuset samarbetar kvinnoklinikerna med den psykiatriska vården för att ge mor och barn bästa möjliga omvårdnad under graviditet och nyföddhetsperiod.

– Om möjligt ger vi redan innan graviditeten råd om hur medicineringen ska se ut. Vid lätt till måttlig sjukdom sätts medicineringen ut långsamt, över minst en månad. Vid svår sjukdom anpassas den till lägsta möjliga dos, säger Mats Adler.

Också efter förlossningen görs insatser. Detta eftersom risken för depression eller psykoser efter förlossningen är extra stor hos kvinnor med affektiv sjukdom. 50 till 80 procent drabbas inom ett halvår. Därför går kvinnorna som ingår i Stockholmsprojekten inte på tidig hemgång efter förlossningen. I stället ligger de kvar på observation och får psykiatrisk omvårdnad. Också eftervården är omfattande, med regelbunden kontakt med den psykiatriska vården.

Än så länge finns inga kontrollerade studier av resultatet. Men resultaten pekar i rätt riktning.

– Det har gått bra för alla kvinnor som ingått i programmet. Vi har inte haft några återinsjuknanden eller skador på barnen, säger Mats Adler, som nu hoppas att Stockholmsmodellen ska sprida sig till resten av landet.

– Ett särskilt omhändertagande av mammor med affektiv sjukdom går att ordna även på mindre kliniker.