Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag23.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Psykologisk terapi testas på jäktade eksempatienter

Publicerad: 28 Oktober 2002, 09:50

I januari i år öppnades en speciell mottagning på Karolinska sjukhuset i Solna. Med hjälp av kognitiva metoder får eksempatienter stöd att upptäcka i vilka situationer deras eksem förvärras. I ett forskningsprojekt ska kopplingen mellan eksem och patienternas psykiska tillstånd undersökas.


Till mottagningen, som har fått namnet "neurocutana mottagningen", kan patienter med atopiskt eksem som inte svarar på konventionella behandlingsmetoder komma. De remitteras dit för att få hjälp att hitta underliggande, främst stressrelaterade orsaker som förvärrar deras sjukdom.  Solbritt Lonne-Rahm med patient. Foto: Anders Kallersand." BORDER="0"Solbritt Lonne-Rahm med patient. Foto: Anders Kallersand.  - Vi vill ha ett helhetsperspektiv där vi inte bara ser på patienten rent medicinskt, utan även tittar på hur ett förändrat beteende kan hjälpa honom eller henne att bli av med sina besvär, säger Solbritt Lonne-Rahm, läkare på hudkliniken på Karolinska sjukhuset i Solna.  Solbritt Lonne-Rahm är hudspecialist. Dessutom går hon nu en utbildning i kognitiv psykoterapi vid Svenska institutet för kognitiv psykoterapi på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm.  Projektet är en del av hennes pågående avhandlingsarbete, och har utformats inom forskningsnätverket för beteendevetenskapliga aspekter på allergiskt eksem, vid centrum för allergiforskning vid Karolinska institutet.  Utredningen på mottagningen pågår i ungefär en timme, vilket ger möjlighet till en betydligt mer omfattande undersökning än vad som är möjligt på de cirka 20 minuter som ges i vanliga fall. Även om mottagningen grundas på ett kognitivt synsätt börjar Solbritt LonneRahm med att göra en vanlig läkarundersökning.  - Det kan ju handla om en invärtes medicinsk sjukdom som förvärrar den allergiska reaktionen, så det är viktigt att jag som doktor också har ett somatiskt perspektiv, säger Solbritt LonneRahm.  Därefter skaffar hon sig en bild av patientens livssituation. Det sker både genom ett fördjupat samtal och genom att patienten besvarar särskilda enkäter som bland annat gör det möjligt att skatta upplevd stress. Solbritt Lonne-Rahm letar framför allt efter mönster som har att göra med vid vilka tillfällen patientens allergiska symtom blossar upp.  Med hjälp av frågorna hon ställer menar hon att det även blir möjligt för patienten att själv bli medveten om sin situation och sina problem.  - De här patienterna lever ofta med stora krav och förväntningar på sig, både från omgivningen och från sig själva. De är så inne i sina egna liv att de inte hinner tänka efter. Då kan man på det här sättet hjälpa dem att se vad som pågår. Även till synes banala saker kan visa sig vara betydelsefulla, säger Solbritt Lonne-Rahm.  Slutligen tar hon prover - ett salivprov för att mäta patientens kortisolutsöndring, en hudbiopsi för att studera nervtäthet, förekomsten av serotoninreceptorer och transmittorsubstanser, samt ett mjölksyratest på ansiktets hud för att mäta patientens hudkänslighet.  Syftet med dessa prover är framför allt att i ett senare skede kunna samköra dem med resultaten från de psykologiska skattningarna, för att upptäcka kopplingar mellan biologiska faktorer och patientens psykologiska upplevelse.  Ännu är dock verksamheten i sin linda och forskarna har inte hunnit analysera några prover ännu.  - Man kan se det som att vi etablerar de här metoderna nu och samtidigt bygger upp en informationsbank. Vi räknar med att börja analysera och sammanställa de första resultaten till hösten, förklarar Klas Nordlind, som är professor och överläkare vid hudkliniken på Karolinska sjukhuset, och dessutom den som leder nätverket för beteendevetenskapliga aspekter på allergiskt eksem.  Solbritt Lonne-Rahm är än så länge ensam läkare på neurocutana mottagningen. Hon tar emot sina patienter en eftermiddag i veckan och har, eftersom verksamheten är nystartad, hittills bara träffat fem patienter. Men tanken är att mottagningen ska utvidgas efter hand.  - Vår målsättning är att det här synsättet ska breda ut sig som ringar på vattnet, även på nationell nivå, säger Klas Nordlind.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev