Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Psykvården lever inte upp till krav i lag om tvångsvård

Publicerad: 2 mars 2005, 11:12

I lagen om psykiatrisk tvångsvård betonas patientens delaktighet i sin behandling. Men patienterna upplever sig inte mer delaktiga i dag än de gjorde före lagen trädde i kraft, enligt en intervjuundersökning.


År 1992 började lagen om psykiatrisk tvångsvård gälla. En skillnad från tidigare lagstiftning var att den nya lagen betonade patientens och anhörigas delaktighet i sin vård och behandling. Men Tuula Wallsten, verksamhetschef för länspsykiatrin i Västerås, ifrågasätter om lagens målsättning har uppnåtts.

- När vi undersökt patienternas egna erfarenheter av sin vård under den gamla och nya lagen ser vi få skillnader, säger hon.  Bara 68 respektive 65 procent av patienterna sade att de hade en kontaktperson på vårdavdelningen. Få patienter rapporterade att individuella vårdplaner existerade, och om planer fanns sade många att varken de själva eller anhöriga var delaktiga i dem.

Resultaten bygger på intervjuer med ett 40-tal patienter som vårdats under tvång på Centrallasarettet i Västerås under 1991. Samma frågor ställdes 1997-98 till ungefär lika många patienter.

- Den egentligen enda skillnaden är att fler patienter, 54 procent jämfört med 30 procent, rapporterar att de varit utsatta för formella tvångsåtgärder, som tvångsmedicinering och fastspänning vid den senare undersökningen, säger Tuula Wallsten.

Ett underbetyg till vården  Hon ser resultaten som något av ett underbetyg för vårdens förmåga att leva upp till gällande lagstiftning, åtminstone ur patienternas perspektiv.

- Det är svåra frågor som vi jobbar med dagligen i psykiatrin. Jag hoppas att vi blivit bättre, men i stort tror jag inte det är så stora skillnader i dag jämfört med när vi gjorde intervjuerna. Vi behöver bli tydligare mot patienterna när det gäller till exempel utformande av individuella vårdplaner, säger Tuula Wallsten.  

Helena Silfverhielm, medicinalråd på Socialstyrelsen och ansvarig för frågor som rör psykiatrin, menar att underlaget i den aktuella studien är för litet för att dra några generella slutsatser.

- Min bild från olika mätningar vi har gjort är att man sedan lagändringen i alla fall blivit mycket mer medvetna om de här frågorna i vården. Men det är inte alltid lätt att få patienter, som inte vill vårdas, att känna delaktighet, säger hon.

Carl-Magnus Hake

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev