Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Rådets huvudsekreterare: Sakkunniga tog besluten

Publicerad: 7 Oktober 2002, 11:11

Det var de sakkunniga som gjorde prioriteringarna och valde ut de projekt som skulle få pengar, förklarar Harriet Wallberg-Henriksson, huvudsekreterare för ämnesrådet för medicin inom Vetenskapsrådet. Något fel har inte begåtts, anser hon men ändå ska rutinerna ses över.


Varför fick styrelsen för ämnesrådet för medicin inget beslutsunderlag inför mötet den 4 september?  - Det är den praxis som vi alltid arbetar efter, vid denna typ av ärenden. Vi tar en mängd olika beslut, där man inte skickar ut bedömningsunderlag före styrelsens sammankomst, säger Harriet Wallberg-Henriksson.  Men detta gällde ju forskningspengar som skulle delas ut från Vetenskapsrådet?  - Ja, men de två diabetesfonderna stod för den allra största delen av dessa pengar. Återigen, vi följde praxis.  Harriet Wallberg-Henriksson. Foto: Anders Kallersand." BORDER="0"Harriet Wallberg-Henriksson. Foto: Anders Kallersand.  Anser du att styrelsen - i praktiken - hade möjlighet att sätta sig in i beslutsunderlaget vid mötet den 4 september?  - Absolut. Dessutom har en styrelse alltid möjlighet att tillgodose sina behov. Den beslutar om den vill bordlägga ett ärende eller inte.  Enligt uppgift bestod det beslutsunderlag som fanns tillgängligt under mötet av en stor hög med osorterade papper?  - Det blir lätt stora högar vid den här typen av ärenden.  Informerade du muntligen om delegationsbeslutet på mötet den 23 maj?  - Nej. Eftersom jag också sitter i styrelsen för Vetenskapsrådet och visste om delegationsbeslutet, fanns skriftlig information om detta på ett möte som ämnesrådet i medicin hade i april, innan Vetenskapsrådet fattade sitt beslut.  Varför tillsatte du de sakkunniga på egen hand, utan kontakt med styrelsen?  - Det stämmer inte. Vi hade en arbetsgrupp bestående av forskningscheferna på de båda diabetesfonderna, där jag var med.  Det har riktats kritik mot en av de två sakkunniga, Gerd Kempermann, som Vetenskapsrådet utsåg.   - Han är en meriterad forskare och hans kompetens har bedömts som väldigt hög och betydelsefull. Man kan inte bara räkna antal artiklar, då är man ute på farlig is. En del är väldigt duktiga forskare ändå.  I ett PM till styrelsen skriver du att vissa högt rankade projekt föll bort till förmån för andra, mindre högt rankade projekt. Varför?  - Vi gjorde också en bedömning hur centralt i programmet projekten låg. Det var ett av de kriterier vi ställde.  Har handläggningen av detta ärende, enligt dig, skötts "by the book"?  - Absolut. Men när kritik framförs från forskarsamhället tar vi det på största allvar och vi ska nu se över våra rutiner.  10,5 miljoner kronor satsades på utveckling och karakterisering av humana embryonala stamceller. Varför fick nätverket vid Huddinge universitetssjukhus (0karakteriserade cellinjer) 10,5 miljoner kronor, medan forskarna i Göteborg (2 karakteriserade cellinjer) inte fick någonting för detta?  - Jag kan inte svara för de prioriteringar de sakkunniga gjorde. De gjorde sina bedömningar utifrån de ansökningar som kom in.  12 miljoner kronor gick till stamcellers plasticitet. Var anslagets storlek rimligt med tanke på att fenomenet är starkt ifrågasatt i dag?  - Alla pengar gick inte till blodstamceller. Men återigen: det var den bedömning de sakkunniga gjorde.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev