Radioaktivt socker lurar små tumörer att lysa

Elakartade cancertumörer växer fort och därför har de en hög energi­förbrukning. Denna sockeraptit har sedan 2001 utnyttjats på röntgenkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna för att hitta även mycket små tumörer och utreda framför allt lungcancer.

Genom att "märka" socker, eller glukosmolekyler, med en radioaktiv fluorisotop kan cancertumörerna ses med hjälp av positronemissions­tomografi, PET.

Det är en mycket känslig teknik, som gör det möjligt att hitta även mycket små tumörer, innan de hunnit växa till sig.

Tumörer har stor aptit på socker  Det radioaktiva sockret injiceras i patienten och eftersom tumör­cellerna har en hög sockerförbränning blir koncentrationen av radioaktivt fluor hög i tumörerna. Med PET-kameran kan läkarna både lokalisera tumören och se hur elakartad, malign, den är. Ju mer elakartad och snabbväxande tumören är, desto mer socker knaprar den och desto tydligare lyser den på PET-­kamerans bilder.

Målsökande radioaktiva molekyler används alltså sedan flera år för diagnostik vid många cancersjukdomar.

Men nu har metoden utecklats, då PET-­kameran kopplats till en datortomograf, CT. Denna kombinerade helkroppskamera installerades vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna i maj i år.

Och det är just med kombinationen av PET och CT som läkarna kan få säkrast besked om hur spridd och aggressiv cancern är och vilken behandling som krävs.

Kombinationsteknik mer exakt  PET-teknikens stora fördel är dess känslighet, som innebär att tumören kan upptäckas tidigare än med datortomografi. Men datortomografen ger en tydligare och tre­dimensionell bild av var i lungans anatomi som tumörväxten finns.När bilderna samkörs ger de därför en mer exakt bild än var för sig.

Dessutom finns det andra tillstånd som gör att vissa celler vill ha mer socker och syns med PET, till exempel inflammationer. När tekniken kombineras med CT syns en tydlig skillnad mellan tumörer och inflammationer.

Ove Johansson, överläkare på röntgenkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, anser att PET-undersökningarna alltför ofta kommer in i ett för sent skede av tumördiagnostiken.

- Det man vill ha är ju en korrekt diagnos inom så kort tid som möjligt, säger Ove Johansson, som även är specialist inom radiologi och nuklearmedicin.

Ger bättre underlag för behandling   Det har kostat 32 miljoner kronor att få den nya tekniken på plats. Men det är väl använda pengar, anser Ove Johansson, som framhåller flera fördelar.

Till exempel gör den nya kameran det möjligt att säkrare välja ut vilka cancerpatienter som bör behandlas med operation alternativt kurativ strålbehandling. Därmed kan vänte­tiderna kortas, eftersom patienter som inte lämpar sig för respektive behandlingar kan tas bort ur behandlingskön.

Dessutom besparas patienter som inte har stor nytta av strål­behandlingen onödigt lidande. De slipper påfrestande biverkningar i form av håravfall och illamående.

- Och ju snabbare en cancerdiagnos ställs, desto snabbare kan korrekt behandling sätta igång och desto mindre tid har cancern att sprida sig, säger Ove Johansson.