Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag06.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Rätt handböcker är räddaren i nöden för knäsvaga AT-läkare

Publicerad: 15 september 2005, 10:54

Under AT möter de flesta läkare sina första akuta fall. Det är då, när patienten riskerar att dö och AT-läkarens knän darrar av nervositet, som det gäller att ha rätt bok att hålla i handen.


Efter flera års studier på läkarutbildningen blir det plötsligt dags att möta verkligheten. När AT närmar sig, gäller det att skaffa sig rätt utrustning.

Med rätt handböcker, kompendier och webbsidor blir starten på AT-tiden lite tryggare.

Lina Hjerpe började sin AT med att tjänstgöra på akutmottagningen vid Helsingborgs lasarett.

- Det är klart att man funderar på hur mycket böcker som går ner i rockfickorna. Man vill ju vara 100 procent säker när det gäller någon annans liv och hälsa, säger hon.

PM blev första hjälpen  AT-läkarna fick ett PM-kompendium i akuthandläggning med de vanligaste fallen beskrivna.

- Det följer man slaviskt i början.

Efter en tid upptäckte Lina Hjerpe att hon saknade en bok om labbsvar och en om EKG.

- Om det svischar förbi en sjuksköterska med ett EKG så vill man gärna kunna kolla av att det är som man tror, säger hon.

Labbsvaren var också svåra att tolka i början.

- Om ett värde är högt, så kanske man ändå inte är säker på vad det innebär och om det är farligt, säger hon.

"Akutmedicin" blev favorit  Sasha Koul gör också AT i Helsingborg. Han har haft mycket nytta av handböcker under AT-tiden, särskilt några personliga favoriter.

- Det är många situationer när man behöver slå upp saker. En bra handbok ska inte vara för lång. Den ska vara praktiskt inriktad, och ta upp symtom, utredning och behandling, gärna i punktform, säger Sasha Koul.

Hans favoriter är Läkemedelsboken, som ges ut av Apoteket, och en handbok i akutmedicin som heter just Akutmedicin, skriven av fyra läkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

- Den är bra när man är osäker på patientens problem, eftersom den utgår från olika symtom. I den diskuteras också behandling av specifika tillstånd, säger han.

På Helsingborgs lasarett har AT-läkarna tillgång till en studierektor med stor erfarenhet av handböcker. Per Björgell är sektionschef för akutmottagningen och en av författarna till en handbok för läkare, Jourläkarboken.

Han uppmanar alla AT-läkare att utrusta sig med bra litteratur just för de första stressiga akutvårdsfallen.

- Alla blir nervösa i sådana lägen, och då är man inte rationell. Då är det bra att ha handböcker att läsa i, gärna med minneslistor, säger Per Björgell.

Jourläkarboken, som i dag används bland annat som kurslitteratur, kom till när Per Björgell och hans fru Astrid Björgell båda var nyutbildade och vikarierade bland annat på en jourläkarmottagning inom primärvården. Där var läkaren ofta ensam och bokhyllorna gapade nästan tomma.

Paret ordnade därför varsin väska fullpackad med litteratur, och varsin pärm där de samlade sina egna anteckningar och minneslappar.

- Efter ett tag tänkte vi att man borde kunna göra något av det där, och så började vi arbeta med Jourläkarboken, säger Per Björgell.

Boken följer människokroppen uppifrån och ned och är tänkt att användas som uppslagsbok när man står med en patient framför sig, och inte vet vad dennas symtom beror på.

Nu finns boken i en fjärde upplaga och beskrivs av många AT-läkare som "oumbärlig". Varje ny upplaga har inneburit att mycket i boken skrivits om, allt eftersom sättet att behandla olika sjukdomar förändras.

- Nästa steg är att på något sätt anpassa boken till vår datoriserade värld, bland annat genom att lägga till diagnoskoder, säger Per Björgell.

Det finns inte så många svenska handböcker av den typ som Jourläkarboken är, men det finns ett par alternativ. En är Praktisk Medicin, en handbok främst för primärvården, som också finns som en webbtjänst. En annan är Akutmedicin, den handbok som AT-läkaren Sasha Koul rekommenderade.

Svårt fatta egna beslut  Som sektionschef på akutmottagningen träffar Per Björgell alla AT-läkare flera gånger under tjänstgöringstiden.   Hans erfarenhet är att AT-läkare ofta känner sig osäkra när de plötsligt ska fatta egna beslut, trots sin långa grundutbildning.

Vad kan då en AT-läkare göra för att vara så förberedd som möjligt?

Per Björgell har två tips: rätt böcker i rockfickan och mycket handledning av erfarna kollegor.

- De ska förse sig med rätt litteratur. PM och handböcker ska vara konkreta och lätta att hitta i. Regionala vårdprogram för olika sjukdomar är till exempel ofta alltför omfattande för en AT-läkare. Däremot kan lokala PM med behandlingsriktlinjer ofta vara bra.

- Sedan ska man kräva att få så mycket lokal handledning som möjligt, säger Per Björgell.

Han uppmanar alla AT-läkare att arbeta för att få det, till exempel via AT-råd eller studierektor.

Handböcker i all ära, men många delar av det kliniska arbetet måste AT-läkarna lära sig av erfarna kollegor.

Per Björgell menar att det är särskilt viktigt att ta upp hur läkaren frågar ut patienten på ett bra sätt, hur olika undersökningar utförs, hur man beställer rätt prover och skriver lagom utförliga journaler. Det är praktiska färdigheter som AT-läkare behöver träna på.

- Sådant som att känna på en mage och lyssna på ett hjärta måste man få öva på, säger Per Björgell.

Cecilia Bohlin

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev