Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Rätten att skräddarsy foster ska prövas i Sverige

Publicerad: 14 Februari 2007, 13:42

Rätten att skräddarsy foster ska prövas i Sverige

Foto: Elisabeth Blennow, överläkare vid klinisk genetik på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, är den som kommer att ansvara för diagnostiken om Socialstyrelsen godkänner läkaren Jacek Winiarskis begäran. Foto: Stefan Nilsson

För första gången vill en svensk läkare skräddarsy embryon så att barnen kan donera organ till sina äldre syskon. – Flera kollegor har reagerat och tycker att det är upprörande, säger läkaren.


Jacek Winiarski är professor i pediatrik och överläkare vid sektionen för hematologi vid Barnens sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. För första gången i Sverige vill han nu utföra "preimplantatorisk diagnostik med  HLA  -typning".

På vanlig svenska betyder det att han vill utföra en provrörsbefruktning av ett antal ägg. De befruktade äggen får sedan dela sig i tre dagar, tills embryona består av sex till åtta celler. Embryona testas och sorteras sedan med avseende på två saker. Dels får de inte innehålla en viss sjukdomsframkallande gen, dels måste de ha rätt  HLA  -typ, vävnadstyp, så att de blivande barnen kan donera en del av sin benmärg till sina syskon utan att den stöts bort.

– Självfallet är det inte jag personligen som gör detta. Men jag har varit i kontakt med ett genetiskt laboratorium här på Karolinska som har sagt att de har kompetens och är villiga att utföra detta, säger Jacek Winiarski.

Men det finns andra problem. Att välja bort embryon som bär på en sjukdomsframkallande gen med hjälp av preimplantatorisk diagnostik,  PDG  , har – under vissa förutsättningar – varit tillåtet i Sverige i ett tiotal år. Men inte att välja  HLA  -typ. Det har varit förbjudet att "skräddarsy" ett barn med vissa egenskaper, i det här fallet en viss  HLA  -typ.

Lagen har inte prövats tidigare
Men i somras trädde en ny lag i kraft. I den proposition som ligger till grund för lagändringen står det att preimplantatorisk diagnostik med  HLA  -typning är tillåtet "om synnerliga skäl föreligger".

Lagen har aldrig prövats tidigare, vilket har gett Socialstyrelsens jurister något att bita i.

– Det här är helt nytt. Eftersom det ska prövas mot bakgrund av "synnerliga skäl" är det snarast en medicinsk bedömning, så jag kan tänka mig att det är vårt vetenskapliga råd som kommer att ta slutgiltig ställning i den här frågan, säger Elin Siljehag, ansvarig jurist på Socialstyrelsen.

Jacek Winiarski vill hjälpa två barn i förskoleåldern. De är inte är släkt med varandra men båda lider av blodsjukdomen thalassemia major, som resulterar i en dödlig blodbrist. I dagsläget får barnen blodtransfusioner var tredje vecka. Dessutom får de nästan dagliga infusioner av Desferal, ett läkemedel som motverkar upplagring av järn i kroppen. Varje infusion tar cirka tolv timmar.

Föräldrarna vill nu väldigt gärna att deras barn ska få ett syskon. Ett friskt syskon. Samtidigt vill de att barnen så småningom ska kunna donera en del av sin benmärg eller sitt navelsträngsblod, för att på så vis kunna hjälpa sina sjuka syskon.

Men trots de goda avsikterna är Jacek Winiarskis planer inte helt okontroversiella. Att "skräddarsy" foster väcker känslor. Exempelvis föregicks lagändringen av en lika lång som animerad diskussion i Statens medicinsk-etiska råd. Även Jacek Winiarskis egna kollegor har reagerat.

– Alternativet är att kvinnorna blir gravida på naturlig väg och sedan gör fosterdiagnostik och eventuellt aborterar ett sjukt barn, med allt vad det innebär. Märkligt nog är det mer accepterat. Personligen tycker jag att det – ur ett etiskt perspektiv – är mindre problematiskt att ta bort ett embryo som bara består av några få celler, säger han.

Om Socialstyrelsen godkänner Jacek Winiarskis begäran kommer diagnostiken att utföras på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

– Det här har aldrig gjorts i Sverige tidigare. Vi har kompetensen men metoden är inte uppsatt ännu. Tekniken är rätt komplicerad eftersom vi måste utföra olika sorters diagnostik på en enda cell, säger Elisabeth Blennow, överläkare vid klinisk genetik, Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Om de får klartecken räknar hon med att det kommer ta mellan sex och tolv månader att komma i gång.

Transplantation botar nio av tio

Thalassemia major är en genetisk sjukdom som är vanlig i Medelhavsområdet. Sjukdomen innebär att de röda blodkropparna förstörs.
Obehandlade barn dör under första levnadsåret. Med bara blodtransfusioner dör de i tonåren på grund av det järn som lagras i kroppen.
Studier visar att mer än 90 procent av dem som får benmärg från ett syskon med rätt vävnadstyp botas helt.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev