Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Regeringen betalar 200 000 till kvinna som skadats i vården

Publicerad: 10 oktober 2007, 12:43

Regeringen betalar 200 000 till kvinna som skadats i vården

Foto: Regeringen valde att ge kvinnan ersättning för att det var väldigt speciella omständigheter kring fallet, enligt socialminister Göran Hägglund (kd). Foto: Mats Andersson

Regeringen ger 200 000 kronor till en kvinna som fick livslånga skador i samband med att hon födde barn. Det är mycket ovanligt att en enskild person får ersättning av staten ex gratia – av nåd. Fallet kan få be­tydelse för en ny lagstiftning.


I maj förra året skrev kvinnan till regeringen efter att ha tömt ut alla andra möjligheter att få ersättning för sina skador. Den 27 september i år kom regeringens beslut: Trots att ingen inom vården gjort fel, får hon 200 000 kronor i ersättning. Det finns nämligen en ventil i form av ett så kallat ex gratia-institut som regeringen använt sig av.

– Det är ingen rättighet att få ersättning, utan något som regeringen kan ta till i yttersta undantagsfall för att ändå kunna ge någon form av symbolisk ersättning av nåd, säger Petra Zetterberg Ferngren, departementssekretare på socialdepartementet.

På departementets enhet för hälso- och sjukvård känner man bara till två tidigare fall där enskilda personer fått ersättning av staten ex gratia för skador som uppstått inom vården. Däremot har patientgrupper fått sådan ersättning vid olika tillfällen, även om det också är ovanligt.

Upprinnelsen till det här sällsynta fallet som nu avgjorts var när kvinnan födde barn 1998. Under förlossningen fick hon epiduralbedövning som lades på vedertaget sätt, ändå fick den förödande konsekvenser. I sin ansökan om ersättning ex gratia till socialdepartementet, skriver kvinnan att hon drabbats av ett kroniskt smärttillstånd som orsakat svårt lidande och gör att hon inte kan arbeta. Enligt ansökan har hon under långa perioder, uppemot ett år, varit inlagd på sjukhus.

Efter att ha sökt hjälp hos flera olika läkare och annan medicinsk expertis har hon fått beskedet att det inte finns någon medicinsk lösning på hennes smärttillstånd. Hon begär minst 1 miljon kronor i ersättning eftersom hon anser att livet är förstört.

”Speciella omständigheter”
Både PSR Personskadereglering AB och Patientskadenämnden har nekat henne ersättning, liksom hennes försäkringsbolag som hänvisar till att skadan skedde inom vården. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, lämnade kvinnans anmälan utan åtgärd.

Varför beslutade regeringen att ge henne ersättning?

– För att det var väldigt speciella omständigheter kring fallet, säger Göran Hägglund (kd), social­minister.

Regeringen motiverar aldrig sina ex gratia-beslut. De baseras på godtycke eftersom det inte finns något regelverk och man vill inte skapa någon praxis. Men avgörandet i det här fallet är särskilt intressant eftersom det kan få betydelse för andra, och för en ny lagstiftning. En utredning har nämligen sett över patient­skade­lagen och där beskrivs kvinnans fall anonymt i samband med ett förslag om att inrätta en så kallad katastrofparagraf.

Den skulle reglera ersättningen till patienter som råkat illa ut i vården när ingen kan ställas till svars, under förutsättning att skadan inte står i rimlig proportion till det man fått behandling för. Bara de som drabbas efter att ändringarna trätt i kraft föreslås dock omfattas, av kostnadsskäl.

Kan ha haft betydelse
Förslaget presenteras i Patientskadeutredningens betänkande som kom 2004. Men trots att förslaget sedan dess ligger i träda, kan det redan ha haft betydelse. Inför sitt beslut bad nämligen regeringen Socialstyrelsen om råd. Socialstyrelsen vill inte ta ställning, men hänvisar till förslaget om katastrofparagraf.

I sitt yttrande skriver myndigheten att kvinnans allvarliga skador troligen orsakades av epiduralbedövningen och att om katastrofparagrafen funnits i dag, skulle hon sannolikt ha varit berättigad till ersättning.

Något hon nu alltså kommer att få av regeringen.

Patienter som har fått ersättning ex gratia

Ex gratia innebär att ersättning betalas ut ”av nåd”, utöver det man är skyldig att göra och utan prövning i domstol. Regeringen har tidigare betalat ut ersättning till två enskilda personer som skadats inom vården:
» En kvinna som fick en öronskada i samband med en operation 1971 har fått ersättning i omgångar, hittills drygt 200 000 kronor.
» En annan kvinna som felbedömdes som psykiskt sjuk fick drygt 100 000 kronor. Först vid 67 års ålder fick hon rätt diagnos – myastenia gravis.
Utöver detta har regeringen och Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Löf, betalat ersättning till olika patientgrupper:
» Tvångssteriliserade. 1935–1975 utfördes nära 63 000 tvångssteriliseringar av personer som betecknades som sinnessjuka. Steriliserings­ersätt­nings­nämnden betalade ut nära 265 miljoner kronor. Efter att ansökningstiden till nämnden gått ut beviljar regeringen ersättning till de drabbade ex gratia.
» Neurosedynskadade. Runt 100 personer födda åren 1959–1963 som skadats av läkemedlet neurosedyn har fått 500 000 kronor var.
» Strålskadade som fått en speciell behandling av bröstcancer, så ­kallad hypofraktionering, under åren 1960–1989. Ungefär 200 personer har sammanlagt fått knappt 30 miljoner kronor av Löf.
» Smittade med hepatit C vid blodtransfusion före år 1992. Trots att preskriptionstiden på tio år gått ut, har över 1 000 personer hittills fått totalt 65 miljoner kronor. Utbetalningarna från Löf pågår fortfarande.
Löf kommer inte att hantera sådana här ärenden i fortsättningen utan överlämna dem till regeringen eftersom det är så stora åtaganden.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev