Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Regeringen öppnar dörren för en nationell cancerplan

Publicerad: 22 november 2005, 13:55

Vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson (s) öppnar nu för en nationell cancerplan.


- Jag kan tänka mig det, säger hon till Dagens Medicin.  Hittills har ministern kategoriskt avvisat de allt starkare kraven från allt fler intressen om en nationell cancerplan. Hennes främsta invändningar har varit att en nationell plan helt skulle strida mot den svenska modellen där landstingen är sjukvårdshuvudmän.

Detta är fortfarande hennes huvudlinje.

- Jag tycker att vi behöver åtgärder för att säkerställa att vi får en bättre nationell likvärdighet i cancersjukvården. Där finns det brister i dag. Patienter ska ha samma rätt till likvärdig behandling och bedömning var i landet det än sker, till exempel när läkemedel ska sättas in och på vilket sätt.

- Men då tror jag att nationella riktlinjer är det viktigaste instrumentet för att nå det målet.

Socialstyrelsen arbetar nu med att ta fram nationella riktlinjer för de tre största cancergrupperna.

- Detta tycker jag är prioritet ett. Jag vill att de ska vara på plats innan vi tar några ytterligare steg. Om det sedan finns anledning att titta på mer åtgärder, ja, låt oss titta på det då.

Beredd att diskutera cancerplan  WHO rekommenderar att alla länder samlar preventiva insatser, aktiviteter för tidig upptäckt, diagnostik, behandling, smärtlindring, palliativ vård, forskning och registreringar i en nationell cancerplan.

Ylva Johansson utesluter inte att Sverige går den vägen.

- Ska vi lyfta ut flera åtgärder och samla dem i en cancerplan? Ja, möjligen. Det är jag beredd att diskutera.

Vilka för- och nackdelar ser du med en sådan samlad cancerplan?

- Fördelen kan vara att man får ett samlat dokument om både preventiva åtgärder, behandlingar och den palliativa vården. Nackdelen kan vara att exempelvis det preventiva arbetet inte alltid behöver delas upp på olika diagnoser, eftersom det ofta finns saker som är preventivt både mot cancer och mot andra sjukdomar.

- Men jag vill också poängtera att man inte kan lösa alla frågor i en nationell cancerplan. Det går till exempel inte att klara ut lönesättningen för vissa yrkesgrupper inom cancervården, som vissa tycks tro.

...............................................................

Inte ens Cancerfonden kan precisera planen

Cancerfonden är en av de ivrigaste förespråkarna för en nationell cancerplan. Men inte ens Cancerfonden kan precisera vad en nationell cancerplan innebär.

- Du slår huvudet på spiken där. Jag håller med om att det borde finnas något sådant dokument. Men jag har inget tiopunktsprogram som jag kan rabbla upp, säger Cancerfondens generalsekreterare Ursula Tengelin.

Cancerläkare, patientföreningar, tre borgerliga partier och WHO efterlyser en nationell cancerplan, men med olika definitioner.  Först ut av alla var Cancerfonden, som redan för flera år sedan pekade på olikheterna och bristerna inom cancersjukvården och krävde en nationell cancerplan.

Nationella planer avvisades  Dåvarande socialminister Lars Engqvist (s) tog kravet på en sådan på så stort allvar att han lät regeringens utredare av den högspecialiserade vården snabbutreda behovet av nationella planer.

Utredningen slutade med att både utredaren och Lars Engqvist avvisade kravet, med hänvisning till att det är de lokala sjukvårdshuvudmännen och inte staten som bedriver sjukvård i Sverige.

Landstingsförbundets ordförande Lars Isaksson (s) sade i Dagens Medicin nr 44/05 att det kan finnas behov av att överväga en nationell cancerplan, efter nya påtryckningar från Cancerfonden. En överläggning planeras i december.

Cancerfonden vill ha helhetssyn  Cancerfonden har hittills talat om att det behövs en nationell strategi på fem-tio år, där man tar ett helhetsgrepp på allt från forskning, utbildning, prevention, diagnostik, behandling, rehabilitering och terminal vård, samt att man samordnar landstingens resurser och de nationella resurserna.

- Vi efterlyser en helhetssyn på cancerfrågan och att man täcker in hela spektrat från prevention till palliativ vård. Och där ingår att patienten ska få lika rätt till vård och att man tar bort ojämlikheterna i cancervården, säger Ursula Tengelin.

Men hur ska det gå till att få bort ojämlikheterna i cancervården? Räcker det med de nationella riktlinjer Socialstyrelsen arbetar med - eller ska riksdagen eller någon myndighet nationellt bestämma vilken behandling eller vilka läkemedel som cancersjukvården ska erbjuda patienterna?

- Det där är en sak för politikerna att avgöra. Vi har inte någon synpunkt på vilken huvudman som tar besluten. Vi ser mer till innehållet i cancersjukvården. Men det är en intressant fråga, som vi har haft uppe till diskussion nyligen. Just för att det blir så att alla pratar om den nationella cancerplanen och refererar till den - det finns lika många uppfattningar om den som antalet avsändare.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev