Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Regeringen vill begränsa läkarnas förskrivningsrätt

Publicerad: 6 februari 2008, 09:48

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting vill ge landstingen möjlighet att begränsa förskrivningsrätten för läkare. De vill också införa krav på obligatorisk förskrivarkod på recept.


En viktig del av det nya läke­medels­avtalet mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är att regeringen har sagt ja till kravet på en gemensam arbetsgrupp som ska diskutera åtgärder för att effektivisera läkemedelsanvändningen.

Arbetsgruppen, som ska bestå av tjänstemän från SKL och socialdepartementet, ska diskutera 16 punkter om bland annat uppföljning och styrning av läkemedels användning.

Vill ha nationell reglering
Enligt den första punkten ska parterna ”arbeta för att riktlinjer för förskrivning införs”. Dessutom ska de arbeta för att ”ett system med begränsad förskrivningsrätt introduceras med syfte att bland annat införa tydliga krav på vilka läkare som får förskriva extremt dyra läkemedel.”

Magnus Thyberg, handläggare för läkemedelsfrågor på SKL, förklarar att när ett nytt dyrt läkemedel introduceras, exempelvis ögonläkemedlet Lucentis eller ms-medlet Tysabri, kan det ha mycket positiva effekter på rätt patientgrupp - men det kanske inte alls är kostnadseffektivt om det ges till en annan patientgrupp.

– För att man snabbt ska kunna följa upp vilka effekter läkemedlet har kan det krävas en hårdare styrning av förskrivningen. Därför kan man behöva begränsa vilka läkare som får förskriva just det här läkemedlet.

– Landstingen har inga verktyg för det i dag. Det skulle behövas en nationell reglering av detta, säger han.

Maria Dalemar, allmänläkare och verksamhetschef på Carema Närvård Kristinehamn samt tillförordnad ordförande för Rådet för läkemedel och medicinteknik inom Läkarförbundet, kan tänka sig begränsningar i förskrivningsrätten - om begränsningen gäller enstaka nya väldigt speciella läkemedel.

– Då kan det vara bra att under en begränsad tid få erfarenhet av läkemedlets effekter i klinisk vardag.

En mer generell begränsning av förskrivningsrätten varnar hon dock för, eftersom det kan skapa flask­halsar i sjukvården om patienten måste vända sig till en särskilt utsedd läkare varje gång ett läkemedel ska förskrivas.

Regeringen och SKL är i läke­medels­avtalet också överens om att ”arbeta för att införa krav på obligatorisk förskrivarkod”.

Alla legitimerade förskrivare har en personlig förskrivarkod. Men alla använder den inte.

Nu skriver regeringen och SKL att angivande av förskrivarkod ska vara en förutsättning för att patienten ska kunna få läkemedlet subventionerat.

– Avsikten är att en läkare som behandlar en patient ska kunna ta kontakt med den tidigare läkaren för att kunna ta reda på varför vissa läkemedel har förskrivits. Det handlar om att förbättra patientsäkerheten, säger Magnus Thyberg.

Kritik från Läkarförbundet
Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm kritiserar för­slaget.

– Vi har farhågor för att den enskilde läkarens förskrivning blir en offentlig uppgift, så att läke­medels­bolagen kan följa läkarnas förskrivning. Och vi tycker inte att landstinget på en övergripande nivå ska kunna ta del av de här uppgifterna. Landstinget är ingen tillsynsmyndighet.

Två andra förslag är att parterna ska arbeta för att det ska gå att följa upp förhållandet mellan diagnos och preparat, samt att landstingen ska kunna få bättre möjligheter att upphandla läkemedel.

Dagens Medicin har utan framgång sökt statssekreterare Karin Johansson (kd) på socialdepartementet för en kommentar.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev