Regeringen vill snabbstoppa etableringsfrihet

Redan i budgetpropositionen, senast i mitten av november, ska det komma ett beslut om att upphäva ”tvångs-Lov”, som statsminister Stefan Löfven (S) och hans samarbetspartners uttrycker det. Resonemanget utvecklas inte mer än så i den nya överenskommelsen om vinster i välfärden.

Men sannolikt innebär det att vårdföretagens fria etableringsrätt försvinner och att lagen om vårdval i landstingen upphävs. Företagen ska inte längre själva kunna bestämma var de vill öppna vård­cent­ral. Makten över vårdens organisation flyttas tillbaka till landstingen och regionerna.

– Det blir ett hårt slag mot i första hand patienterna. Det innebär också att dörren stängs för duktiga entreprenörer, trots löftet om mångfald och valfrihet, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef hos Vårdföretagarna.

Landstingsrådet Kent Ögren (S) i Norrbotten välkomnar förslaget om att etableringsfriheten slopas i primärvården.

– Jag tycker att det är bra att vårdvalet blir frivilligt och att självstyret får gälla. Men för vår del kanske det inte spelar så stor roll, vi har våra tre Lov-vårdcentraler, säger han.

Regionrådet Mats Eriksson (M) i Halland beklagar att regeringen tänker ta bort lagen om vårdval i primärvården och Lov, lagen om valfrihetssystem.

– Människor borde få behålla rätten att välja vård, säger han, som även är ordförande i sjukvårdsdelegationen inom SKL.

Inte ens som företrädare för SKL, som hårt driver självstyrelsefrågan, jublar han:

– Självstyrelsen får aldrig bli viktigare än patienterna.

De andra frågorna som berör vinster i välfärden överlämnas till en utredning, som ska börja arbeta i januari 2015 och vara klar i mars 2016. Därmed ökar den politiska osäkerheten och en förlamande hand läggs över utvecklingen av vårdföretagen, anser Håkan Tenelius hos Vårdföretagen.

Enligt överenskommelsen ska aktieägare i princip inte kunna ta ut vinst, eventuella överskott ska återinvesteras. Men Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesman Ulla Andersson talar om att det ska gå att få ut en låg ränta på insatt kapital. Då menar hon ett ”ensiffrigt belopp i den nedre delen av den ensiffriga skalan”.

Enligt en färsk kartläggning från nyhetsbrevet Sjukvårdens Affärer är ett fåtal vårdbolag mycket lönsamma. Men de flesta företagen som verkar inom sjukvården har en förhållandevis låg lönsamhet och låga vinstmarginaler.

Capios vd Thomas Berglund beklagar att överenskommelsen mellan S, MP och V endast tar upp form- och ägarfrågor. Han saknar konkreta förslag på hur kvaliteten kan förbättras inom sjukvården.

Än är det för tidigt att se vilka konsekvenserna kan bli för Sveriges enda privat drivna akutsjukhus Capio S:t Göran, enligt informationsdirektör Henrik Brehmer hos Capio. Han hänvisar också till att villkoren för sjukhusets uppdrag finns i ett långt avtal med Stockholms läns landsting.

VIVIANNE SPRENGEL