Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Regler i surfplatta vässade personal

Publicerad: 16 juni 2014, 05:30

Gruppen med datoriserat beslutsstöd följde riktlinjerna till 80 procent, i kontrollgruppen var följsamheten 60 procent.

Foto: Niklas Larsson/Bildbyrån

Med ett datoriserat beslutsstöd ökar ambulanspersonalens följsamhet till riktlinjerna, visar en ny studie. I startskedet kan det dock ta mer tid.


Bredden på patienter och symtom är närmast oändlig inom  ambulanssjukvården. Tiden är ofta knapp och vårdmiljön sällan optimal.  Det är lätt att fatta ett felaktigt beslut.

– Hjärnan fattar ofta  beslut alldeles för tidigt baserat på tidigare erfarenheter. Genom att  tvingas att slutföra en bedömning innan man bestämmer sig, minskar den  risken, säger Magnus Hagiwara, ambulanssjuksköterska i många år, som  forskat på Högskolan i Borås.

I sin färska avhandling har han  utvecklat och utvärderat ett datoriserat beslutsstöd för  ambulanssjukvården. Det är ett område där det helt saknas tidigare  forskning, upptäckte han vid sin litteraturgenomgång. Men det finns  ganska stark evidens för att digitala beslutsstöd generellt ökar  följsamheten till riktlinjer inom andra områden i sjukvården, säger  Magnus Hagiwara.

Vid en av hans kontrollerade studier fick två  grupper om vardera 30 ambulanssjuksköterskor ta hand om två simulerade  patientfall. Den ena gruppen gjorde det på vanligt sätt, den andra med  hjälp av Hagiwaras digitala beslutssystem.

Följsamheten till riktlinjerna i gruppen som arbetade på vanligt sätt var 60 procent medan datorgruppen låg på 80 procent.

– Då är 60 procents följsamhet i kontrollgruppen ändå väldigt högt men försöksgruppen var signifikant bättre.

De  som använde det digitala beslutsstödet arbetade dock något långsammare.  Den skillnaden försvann i en annan studie där sjuksköterskorna fick en  heldagsutbildning i det digitala systemet inklusive simulering och sedan  använde det i tre månader. I den tidigare studien var utbildningen bara  en timme.

Magnus Hagiwara är noggrann med att framhålla att resultaten gäller just det specifika beslutsstödet.

–  Jag är rädd att vi om fem år kommer att se digitala beslutsstöd  överallt i ambulanser men risken är att de inte kommer att vara testade.

Datoriserat  beslutsstöd kan vara farligt för patientsäkerheten om de inte är  tillräckligt utvärderade finns det forskning som visar, säger han.

Det beslutsstöd som finns i pappersform användes mycket lite av ambulanspersonalen, det blev också tydligt i studien.

–  Det är 176 sidor ringpärm utan flikregister och inget man använder hos  patienten utan kan möjligen läsas som en lärobok. Det lilla fickminnet i  papper användes inte heller som hjälp i processen, säger Magnus  Hagiwara.

Han önskar att hans forskning skulle intressera fler i  ledande positioner inom ambulanssjukvården men befarar att den bara blir  av akademiskt intresse. Sverige ligger långt efter länder som Kanada  och Australien där man gjort seriösa försök att evidensbasera den  prehospitala vården, säger han. I Sverige är inte ens riktlinjerna  evidensbaserade.

– Problemet är väl att ambulanssjukvården har  sin egen styrning i varje landsting, det finns ingen myndighet som tar  ett helhetsgrepp om ambulanssjukvården.

SUSANNA PAGELS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev