Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Reglerna ses över för när misstag är rättssak

Publicerad: 25 april 2006, 12:48

Efter domen mot Kalmarsjuksköterskan ska riksåklagaren, Socialstyrelsen och HSAN se över kriterierna för åtalsanmälan av sjukvårdspersonal som gör misstag i vården.


Efter Högsta domstolens fällande dom i Kalmarfallet befarar många inom sjukvården att åklagare nu ska börja jaga sjukvårdspersonal som begått misstag för att ställa dem inför rätta. Men det tror inte överåklagare Nils Rekke, som för rikåklagaren drev målet mot sjuksköterskan i Kalmar.

- Jag tycker att domen är odramatisk. Visst finns det nu till en början en osäkerhet hos åklagarmyndigheterna för hur de ska förhålla sig till den här HD-domen och till händelser inom sjukvården. På sikt tror jag dock inte att vi kommer att få se fler brottsmål än tidigare som rör sjukvården, säger Nils Rekke.

Han tycker framför allt att domen ska ses som en "läxa" för Socialstyrelsen och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, att se över vilka kriterier de använder i de fall då myndigheterna beslutar sig för att åtalsanmäla, eller låta bli att anmäla, hälso- och sjukvårdspersonal som begått misstag som kan misstänkas vara brottsliga.

- Det finns anledning för Socialstyrelsen, HSAN och åklagarväsendet att sätta sig ner tillsammans och fundera på detta, få en bättre kommunikation och ett gemensamt synsätt. Det kan handla om att strama upp rutinerna eller att få veta hur åklagarsidan ser på målen, säger Nils Rekke.

Riksåklagarens utvecklingscentrum i Göteborg har nyligen fått uppdraget att klargöra vilken effekt HD-domen har på åklagarväsendet. Centrumet ska även, tillsammans med Socialstyrelsen och HSAN, utreda hur regelverket om åtalsanmälningar ska tillämpas på ett enhetligt sätt.  Såväl Socialstyrelsen som HSAN har möjlighet att åtalsanmäla i de fall de ser att sjukvårdspersonal med-vetet eller av oaktsamhet har begått en brottslig handling i samband med yrkesutövandet. Detta görs dock ytterst sällan, se artikeln högst upp på sidan 6.

Svårt att dra en klar gräns  En av svårigheterna med att bedöma om misstag inom sjukvården har straffrättsligt värde handlar om hur myndigheter och domstolar bedömer innebörden i ordet "oaktsamhet". Enligt Nils Rekke går det inte att i straffrättslig mening sätta någon klar gräns för detta.

- Det är en värdering som får göras från fall till fall. Främst är oaktsamhet något som görs av slarv på ett klandervärt sätt, ett medvetet nonchalerande av gällande regler. Men det kan även vara ett mindre fel som görs omedvetet, men där man utifrån den enskildes kvalifikationer och erfarenhet kan ställa krav på att denne känner till vilka risker som finns med ett särskilt handlande.  

Borde ha handlat annorlunda  Inom sjukvården hänvisas ofta till att misstag begås på grund av systemfel eller brister i organisationen. I fallet med sjuksköterskan i Kalmar ansåg dock domstolarna att den förklaringen inte räckte. Sjuksköterskan borde, med tanke på sina kvalifikationer och sin erfarenhet, ha handlat på ett annat sätt.

- Att hon dessutom skulle ge det kramplösande preparatet till ett spädbarn för första gången borde ha varit skäl nog för henne att ta god tid på sig och vara extra noggrann, tycker Nils Rekke.

Men han utesluter därmed inte att det kan förekomma fall då arbetsgivare inom sjukvården skulle kunna ställas till straffrättsligt ansvar på grund av brister i organisation och rutiner.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev