Reste med stetoskop och innebandyklubba till Alaska - via Nordnorge och Queens

Nicholas Aujalay sitter tillfälligt i sin mammas sommarlummiga trädgård i en förort till Uppsala. När läget är rätt funderar han på att komma hem för gott till Sverige, men inte än.

Sedan ett år tillbaka arbetar Nicholas Aujalay som akutläkare i Fairbanks i Alaska. Resan till ett sjukhus i USA:s nordligaste delstat startade för sju år sedan, i samband med hans AT i Nordnorge.

- Sommaren 1998 jobbade jag på medicinavdelningen i Kristiansund i Norge i två månader. Jag trivdes jättebra och det var naturligt att jag skulle fortsätta, säger han.

I Norge delas AT-platserna, eller turnustjänsterna som det heter, ut efter ett lottningssystem där den med lägst nummer först får välja sjukhus. Det blir alltid några restplatser över bland de orter som är minst populära. Man kan också välja att stå utanför systemet och själv ordna en plats bland "restsjukhusen".

Så gjorde Nicholas Aujalay, och valde att bosätta sig i Harstad i Nordnorge, kylan och mörkret till trots.

- Jag tänkte att Nordnorge kommer jag väl aldrig till annars, säger Nicholas Aujalay, som ville hamna på ett litet sjukhus.

- Jag hade säkert trivts bra i en småstad i Sverige också. Som AT-läkare ville jag ha mer exponering och mer ansvar och självständigt arbete.

Och Norge var populärt bland Nicholas Aujalay kursare i Uppsala. Av 55 läkarstudenter som tog examen tillsammans med Nicholas Aujalay gjorde nio sin AT i Norge. De höga norska lönerna var en faktor som lockade.

- Jag tror att jag tjänade mer än vad svenska överläkare gjorde här hemma. I Norge har de dessutom hög ersättning för jourtid, komptid, övertid och kvällstid.

Sjukhuset hjälpte honom att ordna bostad, och han fick ett ekonomiskt bidrag för att flytta till Harstad.

Innan turnustjänsten började åkte Nicholas Aujalay till Oslo för att göra ett prov i social­medicin och rättsmedicin, vilket är ett krav för utlandsstudenter som vill göra AT i Norge. Då lärde han sig till exempel att det är tillåtet att tvångsinlägga gravida kvinnor som missbrukar droger i Norge.   Att träffa vänner på den nya orten var inga problem. Nicholas Aujalay, som är en hängiven innebandy­spelare, förhörde sig innan han gjorde sitt val om det fanns några innebandylag i Harstad.

- Jag går alltid med i det lokala innebandylaget när jag flyttar, sedan löser det sig. Och det var folk från hela världen i Harstad, islänningar, tyskar och danskar, säger han.   En oväntad lärdom för Nicholas Aujalay var skillnaden i arbets­kultur mellan Norge och Sverige.

- Jag hade ingen aning om att norrmän var så olika oss svenskar. De är mer individuella än vad vi är, och allt behöver inte planeras på samma sätt som i Sverige. Norrmännen säger att vi svenskar är som tyskar på det sättet, haha.

Efter turnustjänsten fick han en norsk läkarlegitimation som han bytte mot en svensk. Därefter arbetade han i två år med ett akutläkarprojekt på Södersjukhuset i Stockholm.

Men tiden utomlands hade gett mersmak och eftersom Nicholas Aujalay var intresserad av akutmedicin bestämde han sig för att flytta till USA, där akutmedicin redan är en specialitet, för att göra sin specialistläkarutbildning där.

Han fick göra ett nytt prov för att konvertera sin examen till en amerikansk, och hamnade på North Shore University Hospital i Queens i New York. Utbildningen var treårig och tempot var högt.

- Man måste jobba och läsa mycket mer. En kille fick sluta för att de inte tyckte att han höll måttet.  

Nicholas Aujalay är fortfarande nöjd med sitt beslut att göra AT utomlands.

- Det var bara kul. Om man är intresserad av att uppleva nya ­saker utanför utbildningen tycker jag inte att man ska tveka. Upplägget i Norge är lite annorlunda än i Sverige, men jag tror att sjukhusens storlek är mer avgörande för arbetet än vilket land man befinner sig i, säger han.

Nu är det Fairbanks, Alaska, som gäller några år framöver. Och visst har de ett innebandylag.

Enligt Nicholas Aujalay är det inte så farligt kallt i Alaska heller.

Det är ungefär som i Nordnorge.