Rika får dyrare vård än fattiga i livets slutskede

Ålder, kön, civilstånd, cancersjuklighet, antal vårdagar eller född utomlands. Inga av dessa faktorer påverkar hur mycket resurser den svenska sjukvården lägger ner under patientens sista levnadsår.

Inkomsten, däremot, har stor betydelse. Om du tjänar mer lägger sjukvården ner nästan dubbelt så mycket resurser, jämfört med om du tjänar mindre.

Det visar en nyligen publicerad svensk-brittisk studie.

– Resultatet förvånar oss mycket. Egentligen borde det vara tvärtom, eftersom man vet att sjukligheten är högre hos människor som tjänar mindre, med lägre socioekonomisk status, säger Bo Burström, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet i Solna.

Rikast fick vård för 95 000 kronor
Tillsammans med kollegor vid University of Liverpool i Storbritannien har han samkört olika registerdata från Stockholms läns landsting.

Forskarna jämförde sedan värdet av de resurser landstinget lade ner under det sista levnadsåret för alla de 16 617 stockholmare som dog på sjukhus under 2002 med hur mycket personerna hade tjänat året dessförinnan.

Det visade sig att sjukvården i Stockholm i genomsnitt spenderade 55 417 kronor på den femtedel av stockholmarna som tjänade minst. Motsvarande siffra för den femtedel som tjänade mest var 94 678 kronor.

– Det är en rätt stor skillnad för ett land som påstås ha världens mest generösa och jämlika sjukvårdssystem, säger Bo Burström.

Sambandet mellan vårdinsats och inkomst var starkt och kvarstod även efter att forskarna justerat för faktorer som ålder, kön, civilstånd och cancersjuklighet.

Tror inte på medveten prioritering
Men någon förklaring till varför den svenska sjukvården är så ojämlik – ända in i döden – har inte forskarna.

– Man blir orolig om sjukvården tar hand om patienter olika beroende på deras inkomst, säger Bo Burström.

– Vi tror inte att det handlar om medvetna prioriteringar. Däremot kan man tänka sig att mer välsituerade personer och deras anhöriga har en större förmåga att kräva mer kostsamma utredningar och behandlingar. Den som vet att ta för sig gör också det, även i livets slutskede.

Men den förklaringen känner Sinikka Svensson, verksamhetschef för geriatriska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, inte igen.

– Spontant tycker jag det låter kusligt och alldeles förfärligt om det är så att sjukvården spenderar mer på rika människor än på fattiga.

– Jag känner inte igen detta och kan bestämt säga att vi inte behandlar människor olika på grund av hur mycket de tjänar. I dag finns god statistik över dem som begär något utöver det vanliga, exempelvis att få bli vårdad någon annanstans. Men i vårt åldersklientel är det extremt ovanligt. Jag har faktiskt aldrig ens sett en sådan remiss, säger hon.

En annan förklaring, enligt Bo Burström, kan vara att personer i lägre socioekonomiska grupper söker vård senare i sjukdomsförloppet.