Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Riksrevisionen: Systemfel ger kortsiktig vård

Publicerad: 1 oktober 2014, 06:28

Regeringens prestationsbaserade ersättningar hindrar landstingen från att arbeta långsiktigt och motverkar jämlik vård. Det slår Riksrevisionen fast i en skarp rapport.


Riksrevisionen har granskat de 14 pågående överenskommelserna inom vård och omsorg mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Granskningen har fokuserat på hur överenskommelserna påverkar landstingens styrning av sjukvården. I rapporten som släpps i dag, onsdag, riktar Riksrevisionen skarp kritik mot uppgörelserna.

– Sjukvård är en oerhört komplex verksamhet som är i behov av långsiktig styrning. Har man då den här volymen av överenskommelser som man dessutom sockrar med prestationsersättningar som är tidsbegränsade då blir styrningen per definition kortsiktig från regeringens sida. Det riskerar att tränga undan landstingens egen långsiktiga styrning, säger Jan Landahl, riksrevisor.

Han anser också att regeringen tar sig mer makt än vad den har rätt till.

– Vad regeringen de facto gör är att de går in i landstingens självstyre, säger Jan Landahl.

Överenskommelser mellan regeringen och SKL har funnits länge. Men Riksrevisionen konstaterar att de har blivit fler under alliansregeringens tid. Och alliansregeringen har infört ett nytt moment i dem – prestationsbaserade ersättningar. Riksrevisionen ifrågasätter om prestationsbaserade överenskommelser lever upp till regeringens mål om en jämlik vård. I de landsting som lyckas och får del av regeringens pengar kan sjukvården förbättras. Riksrevisionens intervjuer med tjänstemän i landstingen visar att det kan bli motsatt effekt för dem som inte lyckas nå kraven.

– När vi har intervjuat dem så får vi inte bilden att de upplever att de blir sporrade till förbättring utan att de känner uppgivenhet, säger Emma Wallin, projektledare för Riksrevisionens granskning.

Jan Landahl påpekar att landstingen måste ta en ekonomisk risk när de satsar på de områden som ger pengar från överenskommelsen. Om satsningen inte lyckas och landstinget inte får några pengar så uppstår en negativ spiral.

– Vi har tittat på utdelningen av statsbidrag i de stora överenskommelserna som har pågått under längre tid. Vi ser inga tecken på att golvet, alltså landstingen som har legat lägre ner prestationsmässigt, lyfter sig, säger Emma Wallin.

Riksrevisionens slutsats är att de prestationsbaserade ersättningarna inte leder till en mer jämlik vård utan kan ge större skillnader mellan de bästa och de sämsta landstingen. I stället vill Riksrevisionen se att staten sätter upp mer övergripande mål för sjukvården. Hur dessa mål sedan ska nås ska vara upp till landstingen att besluta.

Avgående socialminister Göran Hägglund (KD) har flera gånger försvarat de prestationsbaserade ersättningarna.

– Att avstå från att knyta överenskommelser till en morot tror jag skulle göra att utvecklingen skedde långsammare. Resultaten talar sitt tydliga språk, det är det här som ger effekt, sade han i en intervju med Dagens Medicin 2012.

Den skarpaste kritiken mot de prestationsbaserade ersättningarna har ofta kommit från socialdemokratiska landstingspolitiker. Nu får en ny rödgrön regering Riksrevisionens rapport på sitt bord. Jan Landahl vet vilket budskap han har till den minister som får ansvar för sjukvården.

– Om jag bara får tio sekunder med ministern att lyfta fram en enda sak då är det nog balansfrågan. Att det har blivit för många överenskommelser, att de inte är tillräckligt samordnade och att det är alldeles för mycket detaljeringskrav i framför allt de prestationsrelaterade överenskommelserna, säger han.

Relaterat material

(S)tämmer in i kritiken

SKL öppnar för förändring 

SAMUEL ÅSGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News