Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Riktlinjer förespråkar finslipad diagnostik och skärpt uppföljning

Publicerad: 14 April 2004, 09:16

Bättre diagnostik, fler spirometriundersökningar, regelbunden uppföljning och välutbildade astmapatienter. Det vill expertgruppen bakom Socialstyrelsens nya riktlinjer för astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom se.


Inom några veckor lämnar Socialstyrelsens riktlinjer för förebyggande, diagnostik, behandling och rehabilitering av astma och KOL tryckpressarna.  I riktlinjerna prioriteras en mängd åtgärder på skalan ett till tio. Efter akut omhändertagande och läkemedelsbehandling av astma är det bland annat diagnostiken som prioriteras högst, och får en trea.  - Det kan låta banalt, men det är viktigt att skilja astma från andra lungsjukdomar som KOL. För att kunna göra detta är spirometri nödvändigt. Det är också viktigt att bedöma om patienten är allergisk, eftersom det påverkar vilka råd som patienten ska få, säger Björn Ställberg, allmänläkare vid Trosa vårdcentral och medlem i expertgruppen.  Att bedöma astmans svårighetsgrad får samma höga prioriteringsnivå, och riktlinjerna innehåller en svensk anpassning av internationella regler för vad som ska klassificeras som svår, medelsvår respektive lindrig astma.  Stadieindelningen ska sedan ligga till grund för på vilken vårdnivå patienterna ska tas om hand och hur de ska följas upp.  Primärvården är basen för astmasjukvården, men det finns gott vetenskapligt underlag för att patienter med svår astma bör behandlas hos specialist eller vid specialmottagning.  Diagnostik och uppföljning är områden där verklighetens astmasjukvård på många håll ligger långt från riktlinjernas ideal. Det anser både Björn Ställberg och Gunnar Bylin, överläkare på allergimottagningen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.  - Det är just säkerheten i diagnostiken som brister, att diagnosen är belagd och dokumenterad. Och för detta krävs spirometriundersökningar. Vårdcentralerna rekommenderas starkt att köpa in spirometrar och utbilda personal att använda dem, säger Gunnar Bylin, som också ingår i expertgruppen.  - Verkligheten i dag är att många vårdcentraler har en spirometer, men från studien Astma i Mellansverige som gjordes år 2000 och en uppföljning från 2002, vet vi att det är stor skillnad på hur många undersökningar sjuksköterskorna har tid att göra, säger Björn Ställberg, en av forskarna bakom studien.  Enligt riktlinjerna görs det också för lite allergidiagnostik bland vuxna med astma i dag.  Eftersom det finns vetenskapligt stöd för att regelbunden uppföljning leder till bättre astmakontroll, färre försämringar och mindre sjukfrånvaro, får en välplanerad uppföljning av patienter med svår och medelsvår astma också hög prioritet.  - I dag är det ofta så att patienten får höra av sig när medicinerna är slut, säger Gunnar Bylin.  Vid uppföljningstillfällen ska en lungfunktionsmätning göras för att se om astman har förvärrats eller förbättrats, liksom en utvärdering av hur läkemedelsbehandlingen fungerar.  Den moderna läkemedelsbehandlingen mot astma är effektiv och har gjort det möjligt för astmatiker att leva ett normalt liv. Därför rangordnas läkemedel på de tre högsta nivåerna, och lika högt rankas att träna patienterna i inhalationsteknik.  All patientutbildning prioriteras högt i dokumentet, och där slås fast att god kunskap hos patienterna leder till högre livskvalitet, mindre frånvaro från arbete och skola och minskade sjukvårdskostnader.  - Vi är inte så bra på att utbilda patienterna i alla lägen i dag. Många patienter vet inte hur de ska göra med medicineringen när astman försämras i samband med en förkylning, konstaterar Björn Ställberg.  Riktlinjerna ger också stöd för att  organisera astmamottagningar i primärvården, där en specialutbildad sjuksköterska har tidsbeställd mottagning för bland annat uppföljning och patientutbildning. Astmamottagningarna får en femma i rankinglistan.  Att siffran inte blev högre beror enligt Björn Ställberg främst på att det är svårt att göra helt invändningsfria studier, med randomisering och placebokontroll, av organisationsformer i sjukvården. Men mycket av det som görs på en astmamottagning - som spirometri och patientutbildning - prioriteras högt i riktlinjerna.  Vilken betydelse de nya riktlinjerna kan få för landets astmatiker beror på i vilken omfattning landstingen och sjukvården tar dem till sig. En lokal förankring är avgörande, anser invärtesmedicinaren Bengt-Göran Hansson, som har varit ordförande för expertgruppen.  - Jag ser riktlinjerna som ett underlag för lokala vårdprogram. I varje region måste man gå igenom dem och se om de stämmer överens med det man gör i dag. Först när de växer fram inom den lokala organisationen kan de få bärkraft, säger han.

FOTNOT: Den del av riktlinjerna som berör KOL beskrev Dagens Medicin när remissversionen av riktlinjerna hade offentliggjorts, i tematidningen om lungsjukdomar, nr 39/03.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev