Ris och ros för folkhälsopolitiken

Folkhälsoinstitutet arrangerade en stor seminariedag i Stockholm för att fira att den svenska folkhälsopolitiken som riksdagen antog 2003 nu fyller tio år. På måndagsförmiddagen presenterades en enkätundersökning där kommuner, landsting, myndigheter och ideella aktörer har frågats ut om hur politiken har fungerat i praktiken.

Svaren på enkäten visar att både kommuner och landsting använder sig av den nationella folkhälsopolitiken i sitt arbete. Av de 19 landsting som deltagit i enkäten svarade 17 att de tycker att den nationella folkhälsopolitiken har underlättat systematiskt folkhälsoarbete.

Men allt är inte frid och fröjd. På frågan om vilka förbättringar som kan göras svarade tolv av landstingen att det behövs bättre styr- och ledningssystem för folkhälsopolitiken. Nio av landstingen ansåg att det behövs bättre data på regional och lokal nivå och åtta av landstingen ville se fler mätbara mål.

Folkhälsokonsulten Bosse Pettersson riktade en rejäl känga mot delar av den nuvarande folkhälsopolitiken.

– Vi utvärderar inte det som pågår i landet på ett systematiskt sätt. Vi har inte kommit någonstans med uppföljningssystemet sedan 2003, sa Bosse Pettersson på seminariet.

När Dagens Medicin efter seminariet träffar Johan Carlson, blivande generaldirektör för den nya Folkhälsomyndigheten, lovar han att ta tag i arbetet med att utvärdera folkhälsoarbetet på regional nivå.

– Samarbetet mellan den nationella och den regionala och lokala nivån måste bli bättre. Vi måste bygga ett partnerskap med de regionala och lokala aktörerna, säger Johan Carlson.

SAMUEL ÅSGÅRD