Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag21.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Risk för sjuka kärl kan avgöras sent i fosterlivet

Publicerad: 29 april 2002, 11:18

De tre sista graviditetsmånaderna tycks ha betydelse för om barn löper ökad risk för framtida hjärt-kärlsjukdomar. Nya rön tyder på att för tidigt födda barn kan ha bättre kärl-funktion än fullgångna barn med låg födelsevikt.


- Vi hoppas att det i framtiden ska finnas möjligheter att ge förebyggande behandling redan på fosterstadiet, säger Mikael Norman, överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska sjukhuset i Solna.  Det är sedan tidigare känt att det finns ett samband mellan låg födelsevikt och risk för att senare i livet drabbas av stroke, hjärtinfarkt, högt blodtryck och åldersdiabetes.  För ungefär ett år sedan presenterades en avhandling, gjord av Helena Martin vid Karolinska institutet i Solna. Den visade att barn med låg födelsevikt redan som spädbarn har sämre kärlfunktion. Enligt resultaten svarade ett viktigt signalsystem i blodkärlen inte lika bra hos lågviktiga som hos normalviktiga spädbarn, då ett kärlvidgande medel tillfördes lokalt på huden.  Sämre funktion hos lågviktiga  - De lågviktiga barnen svarade mer än 50 procent sämre jämfört med de normalviktiga spädbarnen, säger Mikael Norman, som ingår i samma forskargrupp som Helena Martin.  Nu har forskarna vid Karolinska institutet gått vidare. I den nya studien ingår barn, som fötts i genomsnitt tre månader för tidigt. De har delats in i två grupper. I den ena ingår barn som anses normalviktiga för det antal graviditetsveckor de gått igenom då de föddes, och i den andra barn som anses lågviktiga eller tillväxthämmade.  Forskarna studerade barnens kärlfunktion tre månader efter den för tidiga födseln. Och då visade det sig att det inte fanns någon säkerställd skillnad mellan barnen - oavsett om de var tillväxthämmade eller inte, så hade de bättre kärlfunktion än fullgångna barn med låg  födelsevikt.  Period som kan prägla blodkärl  Forskargruppen vet inte vad detta beror på. Men en teori är att fostret exponeras för en eller flera okända faktorer under graviditetens sista tre månader, något som samtidigt påverkar kärlfunktionen och fostertillväxten, och därmed födelsevikten. Och eftersom de för tidigt födda barnen inte exponeras för denna okända faktor föds de utan kärlpåverkan.  - Kanske är det så att kärlens egenskaper under den här perioden präglas på ett långsiktigt eller kanske till och med bestående sätt, som innebär ökade risker för hjärt-kärlsjukdomar då barnet blivit vuxet, säger Mikael Norman.  Hoppas kunna behandla fostret  Andra möjliga förklaringar kan vara att ett för tidigt fött barn exponeras för något utanför livmodern, något som kompenserar för en bristande kärlfunktion, som därmed återställs till normalnivå. En tredje förklaring kan vara att de prematura barn som studerats varit så påverkade av andra komplikationer från den tidiga födseln att det kan ha lett till störningar i resultaten.  - Det här är hela utmaningen. Om vi kan identifiera faktorer som påverkar fostret i negativ riktning, då finns det möjlighet att på sikt behandla fostret via mamman, säger Mikael Norman.  Resultaten ska presenteras i sommar på en internationell konferens om kärlbiologi.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev