Risk för splittring oroar allergologer

Vi är väldigt bekymrade. Socialstyrelsen verkar ha fel uppfattning om vad allergologin innebär, säger föreningens ordförande Teet Pullerits.

Orsaken till oron är att allergologi blir en tilläggsspecialitet, enligt Socialstyrelsens nya specialitetsindelning som börjar gälla år 2014. Det innebär att en blivande allergolog först ska läsa någon av de sex basspecialiteter som allergologin blir tillägg till, se faktaruta.

Svenska föreningen för allergologi hade hoppats att Socialstyrelsen skulle gå på sitt ursprungliga förslag: att området skulle bli en egen basspecialitet med en gemensam kunskapsbas med andra internmedicinska områdena.

En sådan bas är nödvändig, enligt Teet Pullerits, för att allergologerna ska få en helhetssyn på kroppen och förstå hur de svåra allergier och överkänslighetsreaktioner som de behandlar hänger ihop med andra symtom. Och kunna se på dem som systemiska sjukdomar, där flera organ påverkas, och inte som enskilda organsjukdomar.

Följden kan nu bli att allergologin splittras och att ingen får den samlade kunskapen om området, hävdar Teet Pullerits.

– Risken är att patienten måste besöka flera olika läkare i stället för att få allt vid ett besök.

Som exempel nämner han patienter med svår astma, som kan vara förknippat med vaskuliter, det vill säga blodkärlsinflammationer. Ett annat exempel är mastocytos, en systemisk åkomma som kan visa sig som bland annat fläckar på huden och svåra allergiska reaktioner.

– Allergologen måste förstå hur dessa saker hänger ihop för att kunna sätta in rätt åtgärd. Vi tar hand om de allra svåraste fallen och då måste man ha ett systemtänkande, säger Teet Pullerits.

Enligt Ulf Kvist, projektledare för den nya specialistindelningen, kunde allergologin lika gärna blivit basspecialitet som föreningen vill.

– Vi hade kunnat välja vilket som helst, men tyckte detta var smartare.

Huvudorsaken till Socialstyrelsens val var att allergologin har mycket gemensamt med de basspecialiteter den nu ska höra till, till exempel hud- och könssjukdomar och öron-näsa-hals.

– De hör ihop, till exempel har hud hela problematiken med eksem, och öron har många allergiska tillstånd, säger Ulf Kvist.

En annan orsak till valet var att underlätta för läkare från närliggande basspecialiteter att utbilda sig till allergolog, en bristvara i hela landet i dag. Men Teet Pullerits är tveksam.

– Med få undantag har vi inte upplevt så stort intresse från de andra specialiteterna för att skaffa allergologikompetens. Kanske blir vi lite fler allergologer, det är enda hoppet vi har med den nya indelningen, säger han.

HANNA ODELFORS