Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Riskfyllt berika mjöl med folsyra

Publicerad: 7 mars 2007, 07:26

Det skulle antagligen födas färre barn med ryggmärgsbråck i Sverige om mjöl berikades med folsyra. Men professor Claes Sundelin som lett en aktuell SBU-genomgång manar till försiktighet och pekar på en eventuell risk för cancerutveckling.


I dag, onsdagen den 7 mars, presenterar Statens beredning för medicinsk
utvärdering, SBU , sin vetenskapliga genomgång om nyttan med intag av folsyra för att minska risken för att foster ska drabbas av neuralrörsdefekter, till exempel ryggmärgsbråck. Genomgången har tillkommit mot bakgrund av debatten om huruvida Sverige borde införa berikning av vetemjöl med folsyra, något som görs i USA och Kanada.

I dag rekommenderas kvinnor i barnafödande ålder att äta minst 400 mikrogram folsyra om dagen, i första hand genom att öka intaget av folsyrarika livsmedel som frukt och grönsaker. Förespråkarna av folsyraberikning menar att detta kan göra det möjligt att nå ut till grupper som är dåliga på att följa kostråd. Svenska myndigheter har hittills haft en avvaktande inställning till berikning. Man har bland annat hänvisat till att riskerna måste utredas bättre.

Balansen mellan risk och nytta med folsyraberikning är en svår avvägning. Det menar Claes Sundelin, professor emeritus i socialpediatrik vid Uppsala universitet och ordförande i den projektgrupp på SBU som genomfört den aktuella genomgången.

– Ser vi till den samlade mängden rapporter från länder som infört berikning med folsyra kan man konstatera att det har en effekt på antalet födslar med neuralrörsdefekter. Men analyserna försvåras av att trenderna började vika redan innan man införde berikning. I vissa fall är det också svårt att dra en exakt gräns när exponeringen slog igenom, säger Claes Sundelin.

Få defekter i Sverige
Enligt Claes Sundelin går det inte att på förhand säga hur mycket antalet födslar med neuralrörsdefekter skulle minska om berikning av mjöl infördes i Sverige.

– Folsyraberikning får större effekt i länder där andelen barn som föds med neuralrörsdefekter är relativt hög. I Sverige är den andelen förhållandevis låg. Fosterdiagnostiken har också förbättrats, vilket gör att fler graviditeter med foster som har neuralrörsdefekter avbryts i förtid. Detta är aspekter vi försöker beskriva på ett så korrekt och nyanserat sätt som möjligt, säger Claes Sundelin.

I början av 2000-talet var Sverige nära att införa folsyraberikning av mjöl. Planerna lades på is sedan det kommit rapporter om att folsyra kan öka sannolikheten för tvillinggraviditeter, något som i sin tur ökar risken för komplikationer vid förlossningen.

Senare data har dock tonat ner den ökade sannolikheten för tvillinggraviditet.

En annan risk med folsyraberikning är att höga nivåer av folsyra skulle kunna maskera en brist av vitamin B12, vilket kan orsaka neurologiska problem hos äldre.
I Storbritannien har man med hänvisning till denna risk hittills avstått från folsyraberikning.

Data tyder på risk för cancer
De allra senaste åren har det kommit data som pekar på att folsyra har en koppling till cancerutveckling. Bland annat har forskare vid Umeå universitet funnit en koppling mellan låga halter av folsyra och en lägre risk för tjocktarmscancer. Jämfört med övriga risker med folsyraberikning menar Claes Sundelin att den möjliga risken för cancerutveckling är den mest betydelsefulla.

– Riskökningen för cancer är visserligen väldigt diffus och svår att kvantifiera, men samtidigt kan det finnas skäl att vara försiktig om man ska utsätta en hel befolkning för extra folsyra under hela livet.Framförallt kan man tänka sig att riskerna kan vara högre hos individer som redan har högt intag av folsyra eller konsumerar mycket bröd.

Neuralrörsdefekter är en grupp missbildningar som uppstår tidigt under fosterutvecklingen. De kan drabba både ryggmärg och hjärna. Vid ryggmärgsbråck ligger en del av ryggmärgen oskyddad. Missbildningen opereras vanligtvis snabbt efter förlossning men bestående handikapp är vanliga.

År 2005 rapporterades 92 fall av neuralrörsdefekter, enligt statistik från Socialstyrelsen. I 75 av fallen avbröts graviditeterna. Av de 17 födda barnen med neuralrörsdefekter hade 12 ryggmärgsbråck.

SBU:s slutsatser ligger nu till grund för Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens ställningstagande i frågan.

Dela artikeln: